som hon i inte utan min dotter

ajaj. man måste ha nyckel för att kunna gå ut om man har låst utifrån och det har inte jag. det har hänt en gång innan och då, liksom nu, känner jag mig lite som en förtryckt fru utan frihet, pass och åsikt som är ment att stanna hemma och laga en gräddig lunch men inte för gräddig för då får mannen snabbt hjärt- och kärlsjukdommar och det vill han inte ha. så identifierar jag mig lite med hon i inte utan min dotter fast jag inte blir slagen och hotad till döds och sånt. plus att jag faktiskt befinner mig på hemmaplan. 

summan av kardemumman: 
det blir ingen mjölk till brunchen.
fotosessionen får vänta till en annan dag. om jag inte nöjer mig med att fota balkongen förståss.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback