det känns onekligen trist att lämna idyllen vi lever i när vi är i stugan för att återvända till umeå och en ny arbetsvecka, men det är ett av de måsten man liksom bara förlorar på att strunta i. lainejaur med omnejd erbjöd auktion, fiske, gräsklippning, lek med hundarna både på land och i vatten (vi har insett att abba är en baddare på att simma, och det är något hon verkligen gillar att göra!) och häng utomhus. en och en annan mygga har jag väl också sett till. uppenbarligen hängde de flesta på min bak, för där kliar det som tusan numer. tänkte liksom aldrig på att smeta myggmedel där...

annars är vardagen som den är. lite upp och ner och samtidigt som vanligt. kan väl avrunda med en alanis-strof ur torch: these are not times for the weak of heart.

på lördag är det SATC-tjejkväll hos den blivande bruden. det ser jag fram emot!