i går ringde en mamma och sa att hennes son, som vi skickade hem dagen innan, hade kräkts. i morse fick jag ett sms som berättade att min jobbarkompis hade gjort detsamma. nu sitter jag hemma och känner efter. kräkas, eller inte kräkas? magsjuka, eller all is well? jag vet att min vän annelie sundholm är paniskt rädd för magsjuka. jag skulle inte säga mig vara på den nivån, för sjuka är sjuka, men det är tajmingen. hur kasst kan det bli, att vi riskerar en kräkkavalkad alldeles lagom till påskledigheten? första gången jag ska hem sedan jul och jag håller på att längta ihjäl mig efter min fina familj och andra som står mig så nära att de i hjärtat räknas som familj, de med. nej, jag ska vara frisk. jag kan ta lite magsjuka i helgen om det skulle vara ett måste, men jag stenvägrar påskveckan. friskhet underskattas onekligen nästan alltid när man har hälsan på sin sida, och aldrig älskar man den så mycket som i mitt nu.

på tal om underskattade saker, så kokade jag kronärtskocka för första gången i mitt liv igår kväll. faktum är att det var premiär för annelies smaklökar meet kronärtskocka. det är ju hur gott som helst och absolut något jag kommer att köpa hem kontinuerligt hädanefter!

lista över underskattade saker:
1. tvättdagar, men bara när tvätten är klar och ren, luktar skona sköljmedel och redo att läggas in i garderoben.
2. att ha körkort och bil. helt uppriktigt, att bli utan nu, vore mer eller mindre som att säga farväl till spontanitet och välkommen till tråk-projekt.
3. deodorant. visst, inte många skulle säga att det skulle kännas trevligt att gå en arbetsdag utan, men på riktigt. förstå hur jobbigt det verkligen skulle vara, typ på en första dejt eller andra, eller när man träffar någon man gärna vill göra ett gott intryck på och så osar man av en innerlig kroppsodör. odör, för att svett inte luktar hallonbåt. i övrigt tycker jag att människor luktar rätt gott utan parfym, så nej. jag är inte rädd för lukten av människa, eller kropp. 
4. ett hem. det här är as-präktigt och så... pk. politiskt korrekt. men det hjälps inte, för när jag tänker efter inser jag att om jag stod utan ett hem skulle det vara allt jag önskade. i nuläget är det dock en sak som jag tar så sjukt mycket för givet.
5. turkisk peppar. det var ett tag sedan jag åt det nu, men asså, på tal om kräks och sånt, så lärde min äldre kusin mig att om man käkar turkisk peppar när man har kräksjuka känner man inte smaken av kräks, eftersom allt smakar turkisk peppar. nu kan man ju fråga sig om man verkligen vill att det ska göra det. mitt svar, som är helt fritt från tvivel, är ja. turkisk peppar är mycket godare än kräks.
6. att inte ha en enda plan för en hel helg. vissa skulle kanske rentav få lite ont i magen över det, men lugn i stormen. en helt utan planer innebär att man har ungefär femtiofem timmar att ta hänsyn bara till sig själv och vad man känner för. nu är ju inte det optimalt att satsa på det varje helg, eftersom man onekligen till slut börjar lida av social deprivation, men en helg nu och då, det är inte fel alls. en helg av det slaget kommer för min del redan den här veckan. jag längtar så.
7. en fullt fungerande dator. jag ska köpa en ny. till sommaren, tror jag. lite skattepengar kommer nog gå till det. den jag har nu bör få en diagnos, men jag vet inte vilken. kanske kan man snacka om en gott-och-blandat-påse, som dee gjorde.