det är faktiskt tack vare ingela som det blev ett blogginlägg idag. jag hade tänkt att skolka, men så gick jag in på mitt dagliga besök till hennes blogg och där stod det på en bild. varje tanke är ett frö. precis vad jag känner att jag behöver. jag är nämligen alldeles otålig med min inre resa, vill ha alla svar nu. så glömmer jag bort att resan till svaren är så mycket mer värd än bara ett facit som kastas i min hand.

vad gäller just den inre resan så tänkte jag att jag behövde någon att bolla med. någon som också är på en inre resa. så jag bjöd hem joe på en hittepåmiddag och han tackade gladerligen ja. en hittepåmiddag är för övrigt ingen låtsasmiddag, utan en "man tager vad man haver"-middag. men vi kom igång med ens och pratade om ditten och datten och jag har fått en massa viktigheter att tänka på. så toppas allt det med ingelas klokheter. vad mer kan man be om?