själv är jag arbetsplatsens klippa, och på den klippan ska den finansiella världen byggas.

jobbarjobbarjobbar. synd att inte pengarna trillar in på kontot just efter varje avklarad arbetstimme. då hade jag tusan inte varit så pank i nuläget.

har först varit på förskolan idag och hälsat på. och storbossen där imponerades. jag gillade henne också. hon var väldigt reko. inget knössel där, inte.

har jobbat vidare på labbet. för att min insats behövdes due to fortsatt magsjuka och andra sjukdomar. inte mig emot.

ska hem och ut på en lite längre runda med hundarna, i sällskap av linnea, sammi och soda. sånt är en sann lyx. sällskap på promenaderna alltså. i synnerhet i tider som dessa, när jag finner något vara så trist som att traska tomtebo runt. hoppas att det ändrar sig till nästa vecka.

jag har tänkt en del, och när jag har sammanfattat det i mitt huvud ska jag också sammanfatta det hela för er. tills dess skriver jag av mig i min kära dagbok. (fast jag inleder aldrig med "kära dagbok". jag kör med en överskrift som skvallrar om en händelse eller en tanke. allt för att liksom hitta igen det jag vill påminna mig om en annan dag.)

livet leker och allt är väl. nästan allt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback