det var väl kul så länge det varade

igår berättade jag om att jag hade fått en stegräknare. vad jag inte berättade var att jag tyckte att den var bra och simpel. jag gillade den, helt enkelt. ja, gillade. idag råkade jag tappa ner den i toaletten (före jag hade uträttat mina behov, kan ju vara värt att tillägga). då dog den. rackarns. jag som hade hunnit upp i 6450 steg bara fram till tre fjärdedelar av arbetsdagen. sedan dess har jag varit ute och gått tre vändor, varav en var lite längre. om jag ska höfta är jag uppe i över 14000 steg. men för att vara på den säkra sidan kommer jag höfta till med 14000 jämnt.

för övrigt kan jag berätta att jag alltid har tyckt att det har varit väldigt märkligt att man kan tappa saker i toaletten. flera jag känner har låtit sina mobiler få ta sig ett dopp i vattenklosetten. nu har jag fått förstå att det är lätt hänt. det ironiska i dagens situation kanske inte främst var det att jag tappade stegräknaren ett dygn efter att stolt deklarerat att jag var så himla flitig med att samla steg, utan att det följde med ett senilsnöre till den som jag totaldissade. jag hävdade rentav att det bara var tanter som överbeskyddade alla sina ägodelar som skulle få för sig att använda ett sånt. ja, vad säger man? jag kanske borde lyssna till tanten i mig?


Kommentarer
Postat av: Annelie M Sundholm

Om du tänker ha med den in i duschen också rekommenderar jag en plastpåse. Kanske inte hade vart så dumt i toafallet (ordvits) heller...


Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback