det må låta lite märkligt, kan man tycka. blir man inte galen och sen bara inspärrad på mentalsjukhus och blir påklädd en tvångströja och i och med tristessen alltmer apatisk och tillslut blir man så galen som man kan bli. och sen dör man. eller vaknar ur en väldigt läskig dröm. men jag kan bli galen två gånger på en och samma dag. minst. fastän jag har närapå blivit galen jättemånga gånger idag lät jag min frustration över tillvaron gå ut över de två mest triviala incidenterna.

incident 1:

jag får ett brev, ett kontrollbesked ifrån antagningen i strömsund. problemet är att jag inte vet vad jag ska göra med det. där står mina gamla gymnasiebetyg och hur många poäng jag har skrapat ihop under tiden på universitetet i umeå. grejen är den att jag kanske har något på lut, att jag behöver lägga in ett foto i en powerpointpresentation sedan SKKn förra terminen. samtidigt vet jag inte, och jag kan inte kolla heller eftersom att min sån sida på det vackra internätet inte fungerar. jag måste ringa till herr student/yrkesvägledare imorgon, för, förutom att jag är galen så håller det på att göra mig neurotisk, att liksom inte veta vad det där kontrollbeskedet fyller för funktion.

incident 2:

jag förklarar för albin att jag funderar på att lämna in någon slags protest emot att IKT är en del av SKKn och framför allt att det är examinerande uppgifter där. jag tänker att det är idioti att ha examinerande uppgifter på att kunna skriva en text på en dreamweaverhemsida eller lägga in ett fotografi i lagom storlek på powerpointpresentationen. i nuläget är det alltså så, att om man ska kunna bli behörig lärare i engelska måste man kunna lägga in ett fotografi på en powerpointsida. albin tyckte att det är bra att som lärare kunna det, och att kunna ta emot e-mail och så. jag frågade honom hur många gymnasieelever som tagit studenten de senaste 7-8 åren har klarat sig utan att öppna en hemsida, eller skicka ett mail. han sa då att det finns de som inte kan. jag sa då att i så fall kan man ju ha IKT som frivilliga lektionstillfällen där man lär sig grunderna, men att det inte finns något examinerande moment på den delen av utbildningen. det tyckte inte albin.
min fråga till er, publiken, är då:
hur ofta använder man sig av powerpointpresentationer i svenska klassrum i dagsläget? (jag har aldrig varit med om det i sverige, däremot i staterna, men det är ju inte direkt svenska skolväsendet vi snackar om då) jomen visst, powerpoint är dödsviktigtatt kunna.
det var alltså diskussionen som gjorde mig galen för andra gången idag. jag är fortfarande galen från den, men jag tror att jag liksom måste bestämma mig för att skaka av mig galenskapen nu.