är att jag har fått pistvaktsoundtracket av den skånskaste av alla skåningar, willmör. norrlänningarna bara undrar hur jag inte kan hasett/hört pistvak, men gör inget åt det. what to do? jo, höra av sig till willmör. han fixar allt.

gick hem från universitetet och hade kommit till axtorpskiosken när det svängde in tre polisbilar där. tre stycken! fatta, det måste ju varit något ordentligt som har hänt där just idag, något läskigt men nog också lite spännande såhär i efterhand, annars hade inte polisen i umeå skickat dit hälften av bilresurserna. jag blev toknyfiken och gick låååååångsamt (lite för att jag hade skoskav också, men mest av nyfikenhet) för att uppfatta allt som hände, men jag hann inte se så särskilt mycket. det hela slutade med att jag bad albin kolla på vk.se om det stod något där, men icket. nästan hemma kom jag på att tänk om de där poliserna var där för att utöva utpressning mot stackaren som äger kiosken. visst är det en lite läskig tanke! så tänkte jag att om det var så, vem skulle jag då vända mig till? polisen? "hallå? jo det var så att jag såg tre polisbilar utanför axtorpskiosken idag vid halvtvå-tiden." polisen i andra änden svarar "eeh. jaha... hände det något speciellt?" "näe, jag bara tänkte om de verkligen hade där att göra där och då." klick. polisen lägger på luren och tror att det är någon som busringer. men ska man ringa till ägaren till axtorpskiosken? den personen borde ju vara villig att prata, men å andra sidan livrädd att de där poliserna ska komma tillbaka och bränna upp affären, inkognito, så allt man skulle få ur honom eller henne skulle nog vara "NEJ. det har inte varit några poliser här!" "men jag såg ju..." "du såg fel. och förresten, se efter dig själv du så ser jag efter mig." och sen hade han eller hon haft jättedåligt samvete för alla otrevligheter och lögner och jag skulle känna mig jättedum. men hur går det till egentligen? vem ska man ringa om man tror att polisen utövar utpressning? sånt kan faktiskt vara bra att veta!
åter till huvudfrågan: varför tre polisbilar, sex poliser på axtorpskiosken halvtvå en helt vanlig torsdag?

när jag vaknade imorse hade ena ögat klibbat ihop sig så jag kunde inte få upp det förrän jag hade gått och tvättat av det med lite vatten. väl öppet så jag att det var det var ganska rött men tänkte inte på det mer än så. när mina klasskompisar kollade sådär lite konstigt på mig fattade jag att det var ögat de undrade över, vilket bekräftades på rasten. jag sa som det var och så var det bra med det. sen var jag tvungen att gå igenom samhällsvetarhuset, den delen av universitetet där alla är finklädda och uppsminkade till vardags, och jag märkte hur, i princip, varenda en jag mötte kollade in mig men inte på något trevligt sätt som i "åh, snygg klänning" utan på ett sådär äcklat sätt som i "yew! måste hon komma hit när hon har ett rött öga?". på väg ut tänkte jag att jag är glad att jag vanligtvis inte har något udda i mitt utseende just för att det inte är så uppmuntrande att få sådana där äckel-blickar för att man avviker från normen. det tänkte jag och tog på mig solglasögonen, went incognito.

liksom liv fick jag ett mail från stay friends där frågan "hur populär var du under skoltiden?" ställdes. jag var inte populär men heller inte utstött. redan där och då var jag rätt så obrydd när det kom till popularitet, kände att min identitet baserades på annat än just det. jag är ännu mer obrydd idag, tar rentav avstånd från företeelsen "bli populär".
jag förstår inte det där med strävan efter att vara populär. jag förstår det verkligen inte. oavsett om man är populär eller inte så är man alltid mycket mer än de etiketter andra sätter på en. mycket mer och annat än det fack man placeras i.

vuxna människor är så mycket mer korkade än barn. varför? jo, för att vuxna pratar om att mobbingen på skolorna måste upphöra och samtidigt saknar man självinsikten att man själv mobbas på sin arbetsplats. jag kan ta universitetet som ett exempel. man kan, för det första, tro att eleverna ska vara såpass vuxna och trygga i sig själv att man inte längre behöver trycka ner andra för att själv hävda sig, men nej. så långt har inte alla kommit.
under en kurs jag läste för ett år sedan hade några av mina kursare kommit överens om att ses en viss tid för att ta igen ett missat seminarie. i den här gruppen skulle även han som kanske inte var så ball vara med och de hade bestämt en plats och en tid för det hela. kruxet kom till det att övriga gruppen ändrade tid och plats utan att informera han som redan var lite utanför. usch, när jag fick höra det ville jag bara gråta. hur kan vuxna människor göra så?? för att behålla sin popularitet? för att inte degraderas? hur som helst så är det vidrigt rakt igenom.
fick höra av en god vän att en av lärarna på pedagogiska institutionen dagligen trycks ner av sina lärarkolleger. varför då? behöver alla arbetsplatser en hackkyckling?

det känns så otroligt fånigt att vuxna beklagar sig över mobbingen under skolåren men blundar för den på den egna arbetsplatsen. trampa på någons värdighet varje dag, trampelitrampelitramp. varför gör man det egentligen? är det för respekten? eller populariteten? eller för sammanhållningen? eller grundar sig allt i en osäkerhet i sig själv, att man inte är någon om man inte är populär?

nej, stay friends. jag är inte poppis, har aldrig varit poppis, har aldrig strävat efter att bli det. jag har heller inte varit utanför, utan ett mellanting. omtyckt, men aldrig poppis.

det är ljuvligt med vårsol, det är det verkligen, och de senaste dagarna har jag promenerat mer än på väldigt länge. dock finns det en framsida och en baksida på allt. baksidan med vårsolen är att jag inser att jag är sådär död-blek. som om rigor mortis borde ha infunnit sig för länge sedan. så för att ordna med alltihop och inte vara så blek mer tänkte jag att jag skulle sitta på ballis och luncha. sagt och gjort, värma mat och ut på balkongen. men tusan vad det blåste på tredje våning! jag åt ungefär fyra tuggor och sen gick jag in igen och åt färdigt. med solen i ryggen och ett fönster mellan vårt solsystems största stjärna och mig. det värmde bra!

men jag har varit ute idag. ute och gått en massa. hela vägen från mariehem till haga. för det är ju så fint väder. hur som helst, så mellan mariehem och haga ligger mariedal och på mariedal, där ligger affären djurmagasinet. jag älskar den affären. och särskilt mycket älskar jag den nu, eftersom allt vi kan tänkas behöva till vårt lurviga tillskott finns där. jag hade planer på att gå in dit och köpa en kloklippare eftersom albin stängerligen förbjöd mig att köpa koppel och matskålar och godis och annat som gör det trivsamt för en hund att leva med oss. han ville nämligen också vara med. (kan meddela att det förresten känns lite som att det är en bebis vi väntar på, för saker och ting ska prövas ut och det ska vara snygga färger och praktiskt ska det vara. vi pratar om uppfostran i princip varje dag. men det är ingen bebis. det är en hund. en alldeles lurvig och efterlängtad saga.) men jag gick på djurmagasinet och väl där kollade jag om det var okej att jag köpte något litet bara. jaja, fick jag till svar. så jag köpte faktiskt en kloklippare och ett sånt där ben i fint garn, ganska massivt och med rejäla knutar i varje ände så att man kan ha dragkamp lite med jycken. mer än så köpte jag inte. men jag spanade och spanade. jag måste nog ta med albin dit i veckan, längre än så orkar jag inte vänta med alla förberedelser. sen är det bara kvar att krysta, eller jag menar åka söderöver och hämta hem skralten.

lite lila kryptoniter skulle inte sitta fel nu.

vem kunde egentligen motstå tommy nilsson där han stod i page och fladdrande rock? det enda som saknades, tycker jag, var den där carolafläkten.

till finalen till melodifestivalen ringde jag och röstade på andreas jonsson och tommy nilsson. och jag menade båda rösterna.

om någon trodde att slösa och spara skulle vara renodlade personligheter där man aningen är det ena eller det andra så kan jag meddela att det är en felaktig uppfattning. båda sidorna bor i mig.

see, igår var jag på stan. jag skulle köpa hårfärg och en apoteketvara (det är ohövligt att fråga om sådana saker, så låt bli att be mig vara specifik, tack). hårfärgen kunde jag, på grund av diverse anledningar, inte få tag i. apoteketvaran var det lyckligtvis inga problem med. och sen gick jag hem. eller vänta nu. nej, det gjorde jag inte alls. sen gick jag till indiska och köpte två tröjor, varav en jag kommer ha på mig idag, och en liten påskpresent till paret kärkkäinen. sen gick jag till lilla mirakel och önskade att jag vore mamma till en liten knodd, för jag hittade de skönaste brallorna jag någonsin har sett. jag köpte dem, men till emanuel. jag hoppas fortfarande att paret kärkkäinen gillar 70-tal. (om ni inte gör det så lämna tillbaka brallorna till mig inom en rimlig framtid så kan jag skaffa barn själv och tvinga på dem de byxorna. jag är nämligen kär i dem, fast jag tycker också att lillpalten skulle vara jättefin i dem. ) sen gick jag till lindex, käpte underkläder. och sen fick jag till kappahl och köpte lite till. och jo. på apoteket köpte jag också öronproppar inför umeå open nästa helg.  sen gick jag hem. på riktigt.

idag betalade jag räkningar. efter att jag hade betalat räkningarna satte jag in 2000 på mitt sparkonto. imponeras nu, för jag är ju faktiskt student!

hur som helst. där ser ni. det går att vara en hybrid mellan slösa och spara.

(igår kväll lärde jag mig hur man använder nässpray på ett korrekt sätt. albin hade synpunkter på hur jag först gjorde, men efter korrektion var han nöjd. sen sov jag hela natten utan igentäppt näsa. jag behöver använda lite mer nu.)

idag på föreläsningen skulle jag skriva om att det var viktigt inom hinduismen att fara till gudarnas födelseorter på pilgrimsfärd. men så skrev jag fel. jag skrev pilgrimsfärs istället, och det, kan man ju tänkta, är en helt annan sak. herrlich.

i nuläget är jag så less på mackor att jag oftast vill kräkas av tanken på dem. ost, skinka, olika röror, korv... blä! allt det där bara får mig att vilja tvärvägra frulle. dessutom mår jag illa av att dricka mjölk, juice fräter upp sår i munnen på mig. men jag har funnit min räddning. proviva-svart vinbär och lingongrova med philadelphiaost och alfalfagroddar.

albin säger att det är tur att jag är så söt som jag är, när det svider i plånboken att ha en sådan som jag till sällskap. ungefär så säger han, och så ler han.

måste bara tillägga, i försvar, att utöver detta frukostdilemma är jag inte krånglig alls. då äter jag nästan allt utom ärtsoppa och blodpudding.

jag drog mig aldrig ur den där rostlagargrejen. jag genomförde det. i två timmar stod jag med något slags verktyg och slipade bort en massa rost. sen ledsnade jag. då sa albin att det var dags att åka hem. skönt, tänkte jag. sedan stannade vi kvar där 45 minuter till. då tog jag bmw:n och for hem. normalt sett kan man tänka att jag kanske skulle vara lite putt vid det laget, men det var jag inte. bara hungrig. dessutom ville albin köra hem saaben också, i hopp om att den äntligen skulle vara lagad. det var den dessvärre inte, fick vi reda på senare på kvällen när vi skulle provstarta den. då tvärvägrade den. saab= sämst av alla bilar?  nåväl. fin är den och snabbt går den när den behagar starta.

min manlighet sträckte sig inte bara till rostlagning. nej, nej. igår tvingade jag med albin till sävar för att tvätta bmw-pärlan. trots att det är hans bil har han liksom inte sett smutsen. nåväl. jag tog hand om insidan, han om bagaget och sedan hjälptes vi åt med utsidan. den liksom strålar nu, pärlan. efter det har jag inte varit mera manlig. bara krasslig.

det var ju våffeldag igår. vi hade tänkt att fara till mariakyrkan och snylta våfflor där, men när håkan påminde oss om att det är sommartid nu insåg vi att vi hade missat spektaklet. synd för oss, bra för de andra besökande som fick fler våfflor. hur som helst, så for vi till jeanette och fredrik efter all biltvätt och fikade våfflor där.

lite på tal om våfflor. det är ganska konstigt här uppe i norr. här kan man äta våfflor till middag. det finns väl inte en kotte som skulle få för sig att göra det hemmavid, right? min teori är att här äter man både duktig lunch och middag och hemma äter vi middag på lunchtid, och då är det viktigt att det är en rejäl middag när det bara är ett lagat mål mat om dagen som gäller. kan det kanske vara så?

nu måste jag ila till universitetet, känns det som. suck och förkylning.

eller kanske inte. lyssnade på nyheterna i morse och fick höra att vår skolminister hade föreslagit att om man läser kurser på gymnasiet med högre svårighetsgrad så ska det ge företräde till universitetsstudier. det låter ju inte så farligt, men gott folk, minns då att de härliga har skurit ner något vansinnigt på vux-utbildningarna/platserna. i slutändan innebär det att man redan under gymnasiet ska ha koll på vad man ska arbeta med större delen av sitt yrkesverksamma liv och dessutom ska man se till att vara ordentligt studiemotiverad under gymnasieåren så att man senare kan gå vidare för att samla akademiska poäng. vem törs då välja ett praktiskt program om man inte är dödssäker på att det är just det där praktiska man vill syssla med? åååh. jag blir så less. fine, om de ändå hade behållt vux-platserna, för då hade man liksom ändå fått en rättvis möjlighet med det där "svårare kurser ger företräde"-systemet, men i nuläget ropar regeringen: en andra chans? ha! screw you!

jag vet alldeles säkert med mig att jag kommer vara en politisk svikare, för det här håller inte.

puss och godnatt.

idag har jag klarat av att hålla en kick-ass-lektion med handledaren från universitetet iakttagande mig. hon sa att jag var bra. det visste jag redan att jag var.

jag är på väg mot ett av mina största steg i livet hittills och det håller mig sömnlös. i alla fall stundtals. och det värsta av allt är att det inte är läge att skriva mer utförligt om det här. eller, nej. det är inte det värsta av allt. all tvehågsenhet är sju resor värre. sju eller åtta.

nu ska vi snart äta mat. i sävar. yey!

härlig dag! medan albin var i garaget idag och fixade var jag hos angelinn och vi gick ut på promenad en timme. under den timmen ifrågasatte och filosoferade vi. det var på tok för längesedan och stora glädjen över att det äntligen blev av har fyllt mig mest hela eftermiddagen. min angelinn-tank.

håkan hade bjudit hem lite kompisar på middag och jag och albin ville inte stövla in där och börja laga mat hejvilt, så vi satsade på pizzeria-mat. det dög. men jag gillar inte pizza längre. varken pizza eller hamburgare känns särkskilt kul. antingen har jag förätit mig på det eller så har mina smaklökar helt enkelt utvecklats till att uppskatta mer sofistikierade smakkombinationer. man kan ju alltid hoppas. 

ikväll ska jag uthärda ett avsnitt av mythbusters. det är kärlek. albin uthärdar mitt bloggeri. det är också kärlek.   

jag är i väntans tider, på så vis att jag väntar på att mina 348 foton ska dimpa ner i min brevlåda, framkallade och fina. jag har köpt två mörkblå fotoalbum som bara väntar på att bli ett tryggt hem åt de där fotografierna. fotografierna som förresten sträcker sig från hösten 2005 till januari 2007. inte klokt, men kul att äntligen få hålla i dem. äääääntligen. ääääääääääntligen. så mycket har jag längtat efter det. äääääänt.... nej, nu får det vara nog. 330 kronor betalar jag för alla bilderna och frakten. det är inte blodigt någonstans.

nu till hur jag har blivit min mamma. först måste jag ta med er till en lördagkäll när jag var 16 år ungefär. vi skulle ha ff, jag och min syster, och tänkte ta hem kompisgänget för en helcrazy kväll (allt var helcrazy då, trodde vi, men vi alla har insett på senare tid att det var allt annat än helcrazy. vi var som alla andra 16-åringar. tänk om vi hade insett det där och då... vilket identitetskris vi hade fått genomgå!). nåväl. sent omsider kom vi på att skafferiet hade föga att erbjuda vad gällde snacks och annat. när vi kläckte det för mor sa hon "men vi har ju popcorn och bananer!". vi ratade henne och än idag är det något vi skämtar om när vi pratar om vad vi ska bjuda på när det kommer hem folk till oss. (alltså, vi bor ju hemifrån och allt, men om vi ska ha någon form av bjudning pratar jag och syrrelisyrr om vad vi ska bjuda på, och då kommer förslaget popcorn och bananer upp.)
så till present time. igår var hilda och linnea här och vi spelade bönspelet. jag ville fixa lite tilltugg, och alldeles för sent insåg jag att jag hade fixat fram.... popcorn och bananer! utan att skämmas till råga på allt. nåväl. utan att skämmas fram tills dess att jag insett vad jag faktiskt hade åstadkommit. nu känns det desto värre.
hello mom. i'm you.

jag lyssnar visst på vad du säger, men kanske inte så uppmärksamt alltid...

mätt och belåten. i mitt huvud klingar det västkustskt. men när jag tänker på bara belåten, då är det gotländska klara som säger det och det låter så sagolikt. klara är min klasskompis och väldigt ofta slutar jag lyssna på innehållet i det hon säger när hon pratar, jag bara lyssnar på hur hon säger det.

nåväl. jag ville bara få fram att jag är mätt. och belåten, både på gotländska och västkustska.

kom i säng alldeles för sent igår och likväl var det jobb som hägrade imorse. det tog liksom inte hänsyn till att gårdagkvällen hade varit synnerligen trevlig. nåväl. upp och jobba var det i alla fall som gällde, och väl där är allt bara bra.

hemma igen och jag är trött. mest trött i fötterna och utöver det vrålhungrig. quinoan kokar och albin är nere på affärn och köper spiskummin. see, de där kebabbiffkorvarna blir fattiga i smak utan denna fantastiska krydda.

emelie är i sälen och jag är i umeå. hon åker skidor och jag svamlar i min blogg (ursäkta så mycket. hungern gör att jag inte riktigt tänker klart).

pussochhej.

jag är stolt. stolt så in i norden. mamma, pappa, daniel, emelie, andreas, martina, allihop. jag har tagit bort en trojan från min dator. förvisso under lotsning av simon, men det var jag som höll i spakarna. och den där trojanen är borta nu. gone with the wind.

idag har jag varit på musskötarstället och håvat in pengar. eller... jag kanske håvar in pengarna nästa löning, men jag har iallafall grundat för det idag. och kommer så göra i morgon och i övermorgon och på torsdag. då står jag och diskar skitiga musburar för hand, och dessförinnan byter jag burar hos de små mössen.

albin är sjuk och middagen med sandra och david blev inställd. till min stora besvikelse, bådadera. men jag har iaf betalat mina räkningar och lagt undan pengar till sommaren.

näe, gott folk. mer än så här har jag inte inspiration till. jag har ju reparerat min dator, för allt i världen.

jag känner att jag egentigen vill roa er. massor vill jag roa er, men det jag har åstadkommit idag, som faktiskt skulle kunna roa er, är alldeles för utelämnande. för en sån som jag, alltså.

klockan ringde halv10 för att vi skulle hinna baka allt som skulle bakas inför kvällen, och det hann vi. riktigt flitig som jag är satte jag även igång ett par maskiner tvätt. så vi klarar oss denna veckan med. vackert.

jag vill verkligen skaffa hund. idag kom jeanette och fredrik, eller pumamannen som jag känner honom som, och deras lilla jack russel-valp elvis och hälsade på. jag blev så kär att jag nästan sprack. i hjärtat närapå sprack jag. så när vi kommit till sävar idag satte jag och albin oss vid datorn och började blocket:a efter valpar, bara för att få se bilder. jag tror att när den dagen kommer att vi vill skaffa hund på riktigt, vilken ras det nu må bli (jag vill ha en lat golden och han vill ha en ettrig terrier. jag tror vi kommer få kompromissa en del...) så kommer vi nog inte främst leta på blocket. kanske bland annat, men inte främst.

albin är nyklippt och fin. jag är en mästare med saxar. (yey me.)

martina. om du vill kan vi fika upp resterna av cheesecake:orna någon dag nu i början på veckan. det och kolla på kill bill 2.

1. VAD HETER DU?
Lena Annelie Albertsson

2. VAD ÄR DET FÖR FÄRG PÅ BYXORNA DU HAR PÅ DIG?
blå. det är alldeles vanliga jeans.

3. VAD LYSSNAR DU PÅ JUST NU?
ingen musik, men någon kass alienfilm som grabbarna kollar på i rummet bredvid.

4. VAD GJORDE DU IGÅR?
igår var det fredag. då var jag först på praktik och höll i två lektioner. var hos martina en sväng och när albin slutat jobbet for vi iväg och kollade på tre lägenheter, varav en var till belåtenhet men läget är inte så bra. kvällen spenderade vi hos sandra och david. nice.

5. VAD VAR DET SISTA DU ÅT?
chips. konstigt nog. jag som inte ens är sådär jätteförtjust i det.

6. HUR ÄR VÄDRET HOS DIG JUST NU?
det är natten (missade just månförmörkelsen med två minuter. det är bara något i hörnet av månen nu.), kallt och klart.

7. VEM TALADE DU MED I TELEFON SENAST?
albin

8. VAD ÄR DET FÖRSTA DU LÄGGER MÄRKE TILL HOS DET MOTSATTA KÖNET?
helheten, vill jag påstå. men om det finns glädje i ögonen. det är det viktigaste och finaste. det och medkänsla. jag tycker att de båda syns i ögonen. men ibland har jag misstagit mig och trott att det fanns fast det inte gjorde det. därför är jag mera försiktig nu. 

9. GILLAR DU PERSONEN DU SNODDE DENNA LISTAN AV?
nej, jag älskar henne. det är en väldigt fin vän till mig.

10. HUR MÅR DU IDAG?
bara bra, tack. trött, men så ska det ju vara när det är kväll.

11. VILKEN ÄR DIN FAVORITDRYCK?
grönt te. citron och ingefära.

12. FAVORITSPORT?
bowling. det kräver ytterst lite fysist ansträngning. :)

13. HÅRFÄRG?
brun

14. ÖGONFÄRG?
blå

15. SOLUPPGÅNG ELLER SOLNEDGÅNG?
solnedgång. helst vid fyren i bua.

16. SYSKON OCH DERAS ÅLDER?
andreas, 32, daniel, 30, emelie, 23.

17. FAVORITMÅNAD?
september tror  jag. det är så fina färger ute och inte så förfärligt kallt.

18. VILKEN FILM SÅG DU SENAST?
kill bill 1. den gick på tv igår. dessförinnan var vi på bio och såg the departed.

19. FAVORITVECKODAG?
fredag. för då har man verkligen HELA helgen framför sig.

20. FAVORITHOBBY?
plocka i lägenheten, det gillar jag faktiskt. men att fika och umgås står ändå högre i kurs.

21. ÄR DU FÖR BLYG FÖR ATT BJUDA UT NÅGON?
nej.

22. FAVORITLÅT?
grace kelly med mika

23. SOMMAR ELLER VINTER?
vinter OCH sommar.

24. KRAM ELLER KYSS?
det beror på avsändaren, men är det någon jag just träffat tar jag helst bara i hand. en kyss vore alldeles för mycket.

25. HUR BOR DU OCH MED VEM/VILKA?
på papper bor jag ensam i min etta. i praktiken pendlar jag mellan min etta och albins 4a på haga. vi bor tillsammans fastän att vi har två skilda hem.

26. VAD LÄSER DU FÖR BÖCKER?
just nu har jag och albin satsat på högläsning om kvällarna och vi är i slutet på mossvikenfruar. den är min absoluta favoritbok i hela världen. annars läser jag läroböcker om de abrahamitiska religionerna och människosyn.

27. VILKEN VAR DEN SENASTE SPELNINGEN DU VAR PÅ?
alltså, vi var ju på någon folkmusikfestival förra helgen, och då var det lite alla möjliga. jag minns faktiskt inte vilken spcifik grupp det var, bortsett från folkmusikfestivalenbanden, men jag gissar på deportees. snart, mycket snart kommer jag även ha sett bla anna ternheim, på ume open. yey!

28. FAVORITSPEL?
bonanza, även kallat bönspelet.

29. KAN DU NUDDA DIN NÄSA MED DIN TUNGA?
nej.

30. SKULLE DU SÄGA ATT DU ÄR LYCKLIG NU, OCH MENA DET?
ja. det skulle jag. på fullaste, ärligaste allvar är jag lycklig nu.

31. VAD SKA DU GÖRA IMORGON?
 på dagen ska jag ta det väldigt lugnt, är planen. på kvällen ska vi till sävar och äta middag med övriga grannskapet där. palt blir det då! mumma!