idag har jag klarat av att hålla en kick-ass-lektion med handledaren från universitetet iakttagande mig. hon sa att jag var bra. det visste jag redan att jag var.

jag är på väg mot ett av mina största steg i livet hittills och det håller mig sömnlös. i alla fall stundtals. och det värsta av allt är att det inte är läge att skriva mer utförligt om det här. eller, nej. det är inte det värsta av allt. all tvehågsenhet är sju resor värre. sju eller åtta.

nu ska vi snart äta mat. i sävar. yey!