om sopberg och vikten av inspiration
jag satt och njöt ute på min lilla altan och läste leilas country living. läste om brödbak och blåbärssylt. jag går igång på sånt. sen var tidningen färdigläst och jag gick vidare på min lilla bok som heter modern hushållspraktika. jag har fått den av mina syskonbarn. däri står det om hur man kan få ordning hemma. om hur man rensar bland sina prylar. och jag får veta att man inte ska ha något hemma som man inte använder eller som man inte tycker är vackert. det står att man inte ska ha så många prylar. avskalad inredning ger sinnesro. men jag är inte sån. jag trivs bäst när det är lite småplåttrigt, trots att jag ett tag trodde att jag gillade inredning à la ikea. avskalat. men jag gillar färg, jag gillar orange, gult och grönt och lite rött. och jag gillar saker. men jag håller med om att det är lite onödigt att ha saker man inte gillar eller saker man inte tycker är fina. det skriver jag under på.
det var det där med att röja som fick mig att tänka på hallgarderoben och två av mina garderober i min alldeles egna sovalkov. trots att det var sol och varmt och fantastiskt väder ute kände jag att jag blev mer sugen på att slippa kaoset i garderoberna. och jag tänkte på badrumsskåpet och necessären. jag blev inspirerad. och jag slängde en massa saker som jag inte använder, tog tag i att tömma den där rackarns sophinken i badrummet som har varit proppfull i säkert en och en halv månad. jag tog ut alla sopor överhuvudtaget och fick ihop till tre skräppåsar, tre påsar med sopor att sortera och en kompostpåse. en massa skräp. och jag tog två omgångar till mitt välorganiserade förråd. vinterkläder, vinterskor, pärmar och annat som jag inte använder nu.
jag städade och torkade i skåpen där jag tömde och omorganiserade. jag dammsög golvet och fixade med mina växter. nu kokar jag rabarberkräm. innan lagade jag en fin middag och jag är fortfarande inspirerad av per morbergs kokbok som jag läste förra helgen. jag sparade kycklingskelettet och på det ska jag koka buljong. imorgon. nu lyssnar jag på mia och klaras sommarprat för tredje gången inom 36 timmar. jag lyssnar på det ibland, för att jag blir påmind om många viktiga saker genom det de säger.
vad jag egentligen vill komma fram till är vikten av att låta sig inspireras. att söka rätt på det eller de personer man inspireras av och sen hålla fast vid det/dem. utan inspiration utifrån hade mina garderober fortfarande varit ett enda kaos, utan inspiration från mia och klara och emelie och hanna och hanna och marty och emma och så många fler hade jag inte kommit hälften av den långa sträcka det är till att helt och fullt acceptera mig själv. inspirationen utifrån hjälper mig att våga. jag kan nog lova att mitt hem fortfarande hade sett ut som ett ikeakatalogshem och kanske hade jag motvilligt och med ett visst självförakt, som om jag hade våldtagit mig själv, gått till iksu och kört gruppträning. genom inspiration blir jag stark nog att våga vara mig själv och föra mig själv rak i ryggen, glad att vara just jag.
det var det där med att röja som fick mig att tänka på hallgarderoben och två av mina garderober i min alldeles egna sovalkov. trots att det var sol och varmt och fantastiskt väder ute kände jag att jag blev mer sugen på att slippa kaoset i garderoberna. och jag tänkte på badrumsskåpet och necessären. jag blev inspirerad. och jag slängde en massa saker som jag inte använder, tog tag i att tömma den där rackarns sophinken i badrummet som har varit proppfull i säkert en och en halv månad. jag tog ut alla sopor överhuvudtaget och fick ihop till tre skräppåsar, tre påsar med sopor att sortera och en kompostpåse. en massa skräp. och jag tog två omgångar till mitt välorganiserade förråd. vinterkläder, vinterskor, pärmar och annat som jag inte använder nu.
jag städade och torkade i skåpen där jag tömde och omorganiserade. jag dammsög golvet och fixade med mina växter. nu kokar jag rabarberkräm. innan lagade jag en fin middag och jag är fortfarande inspirerad av per morbergs kokbok som jag läste förra helgen. jag sparade kycklingskelettet och på det ska jag koka buljong. imorgon. nu lyssnar jag på mia och klaras sommarprat för tredje gången inom 36 timmar. jag lyssnar på det ibland, för att jag blir påmind om många viktiga saker genom det de säger.
vad jag egentligen vill komma fram till är vikten av att låta sig inspireras. att söka rätt på det eller de personer man inspireras av och sen hålla fast vid det/dem. utan inspiration utifrån hade mina garderober fortfarande varit ett enda kaos, utan inspiration från mia och klara och emelie och hanna och hanna och marty och emma och så många fler hade jag inte kommit hälften av den långa sträcka det är till att helt och fullt acceptera mig själv. inspirationen utifrån hjälper mig att våga. jag kan nog lova att mitt hem fortfarande hade sett ut som ett ikeakatalogshem och kanske hade jag motvilligt och med ett visst självförakt, som om jag hade våldtagit mig själv, gått till iksu och kört gruppträning. genom inspiration blir jag stark nog att våga vara mig själv och föra mig själv rak i ryggen, glad att vara just jag.
vi bygger en ny, skön värld
igår var jag hos marty och emma, fast emma var ute på galej, så det var jag och marty. hon blev klippt och jag fick ny hårfärg. eller, jag blev blondare. som när jag var liten. sweet!
vi kollade på en film som jag tror att jag nog måste köpa. illusionisten. måste nog få läggas till mina favoritfilmer.
nu ska jag ut i det fina, men lite blåsiga vädret och njuta, men samtidigt önska att jag vore hemma med större delen av familjen ute på sönnerö. eller södra horta, för den som vill kolla in ön på en karta. ut runt sjön. abba och saga ska få bada, det kan ni ge er den på!
vi kollade på en film som jag tror att jag nog måste köpa. illusionisten. måste nog få läggas till mina favoritfilmer.
nu ska jag ut i det fina, men lite blåsiga vädret och njuta, men samtidigt önska att jag vore hemma med större delen av familjen ute på sönnerö. eller södra horta, för den som vill kolla in ön på en karta. ut runt sjön. abba och saga ska få bada, det kan ni ge er den på!
en utopi som kunde bli hela min värld
idag bytte vi tjänster. eller. vi delade med oss av det vi kan och har. tjänster och gentjänster. de fick nya frisyrer, jag fick två påsar älgkött. lovely rakt igenom!
irrelevant, men viktigt tillägg
ikväll ska jag svara på ett brev. jag fick nämligen ett från lotten idag. en dag ska jag och lotten inte bo så förtvivlat långt ifrån varandra. när det är så, då ska vi ut i skogen och plocka bär ihop. det har jag bestämt.
drottningen av vett och etikett
det finns en kvinna jag inte känner, utöver kristina lugn, lotta engberg och emma hamberg, som jag tycker särskilt mycket om. det är magdalena ribbing. hon var med i morgonpasset i p3 härom morgonen och det i sig bekräftar varför hon är helt briljant. att hon dessutom har koll på hur man för sig bland folk på bästa vis, utan att samtidigt bara ta en massa skit, det gör henne bara ännu bättre.
jo, ikväll hänger jag med hundarna och ingen annan. om magdalena är i krokarna får hon gärna komma förbi på en kopp te och hembakt bröd. naturligtvis pålägg på brödet. då hade vi suttit och pratat och haft det bra. jag tror till och med att jag hade duschat innan hon knackade på.
jo, ikväll hänger jag med hundarna och ingen annan. om magdalena är i krokarna får hon gärna komma förbi på en kopp te och hembakt bröd. naturligtvis pålägg på brödet. då hade vi suttit och pratat och haft det bra. jag tror till och med att jag hade duschat innan hon knackade på.
torsdagslistan
jag läste lite mer om rånförsöket på vk.se, en artikel där polisen hade berättat om deras insats. det stod att polisen som rådde om kita var först på plats och mötte rånarna, och såvitt jag förstår fick den här stackars polismannen se sin hund bli skjuten (kita dog tydligen omedelbart). jag kan berätta, att om jag hade sett någon avrätta abba eller saga och jag själv hade stått med ett skjutvapen i handen, ja, då hade jag inte siktat mot benen eller armarna när jag hade besvarat elden.
med det i minnet kan man väl konstatera att det inte finns något att klaga på vad gäller självbehärskningen bland poliskåren. med samma sak i minnet kan man också konstatera att jag inte skulle passa särskilt bra som polis. jag engagerar mig för mycket emotionellt i händelser, helt enkelt. än värre, jag agerar ofta utifrån mina känslor. i alla fall i sådana situationer där jag brusar upp.
lista över anledningar till varför jag inte skulle passa vidare bra som polis:
1. jag är rädd för poliser. det vore inte bra att vara rädd för sig själv, eller sina arbetskamrater.
2. jag gillar inte att arbeta kvällar och helger.
3. jag jobbar helst själv, med andra till hands att rådfråga.
4. jag är inte så äventyrlig av mig. jag gillar inte att riskera livet i jobbet.
5. jag trivs inte så bra i uniform.
6. jag skulle inte bli tagen på allvar. jag ser nämligen för snäll ut, även om min arga blick kan få en ettåring att upphöra med dumheter.
med det i minnet kan man väl konstatera att det inte finns något att klaga på vad gäller självbehärskningen bland poliskåren. med samma sak i minnet kan man också konstatera att jag inte skulle passa särskilt bra som polis. jag engagerar mig för mycket emotionellt i händelser, helt enkelt. än värre, jag agerar ofta utifrån mina känslor. i alla fall i sådana situationer där jag brusar upp.
lista över anledningar till varför jag inte skulle passa vidare bra som polis:
1. jag är rädd för poliser. det vore inte bra att vara rädd för sig själv, eller sina arbetskamrater.
2. jag gillar inte att arbeta kvällar och helger.
3. jag jobbar helst själv, med andra till hands att rådfråga.
4. jag är inte så äventyrlig av mig. jag gillar inte att riskera livet i jobbet.
5. jag trivs inte så bra i uniform.
6. jag skulle inte bli tagen på allvar. jag ser nämligen för snäll ut, även om min arga blick kan få en ettåring att upphöra med dumheter.
det blir inte mycket till kapten av den som bara seglar på lugna vatten
det känns som att vi fostras till att göra rationella val. vi ska köra med säkra kort och inte riskera vår trygga tillvaro. långresor är för de som har tagit studenten nyligt och vill ta reda på vad de vill göra resten av deras liv. sedan är det mer utbildning som gäller och efter det VVV. volvo, villa, vovve. och barn förstås. de som är lite crazy köper ett hus på landet och lever ut sina bohemdrömmar, och så säger man att man inte bryr sig om vad andra tycker om en fastän att man är i samma "visst-duger-jag?"-hets som alla andra. eller så far man på husvagnssemester med småbarn. olidligt och så mycket absolut frihet småbarnsföräldrar kan få, på samma gång. sen återvänder man till att luta sig tillbaka på sina akademiska poäng, sitt arbete på förskola eller kontor eller vart man nu har hamnat. hur som helst är man snygg, klädd som alla andra.
sen, gott folk, kommer den stora frigörelsen med att skilja sig och hitta sig själv och sin andlighet och man går upp och gör yoga före jobbet. barnen är rätt självgående tonåringar och man behöver ingen man eller kvinna för att man ska vara hel. ja, förutom på fyllan. för dit har man återvänt (oavsett om man är skild eller ej), återupplever de värsta av tonårsfyllorna och har bakfylleångestrace med ungarna. fast de återhämtar sig snabbare. bohemerna på landet hoppar över att återvända till tonårsfyllorna och startar istället företag baserat på vad de själva kan göra. som att odla och skörda och safta och sylta eller att måla tavlor eller handarbeta. bra tid att satsa på företag eftersom man har kunnat jobba ihop en liten ekonomisk buffert.
ungarna flyttar hemifrån och kärleken blommar. med gammal eller ny partner. vi reser, vi hittar nya intressen, återupptar gamla kontakter som försvann i och med att barnen och livet tog all tid.
vi går i pension. går ändå upp så tidigt att vi kan ta vara på dagarna. i ärlighetens namn har vi insett att livet inte är oändligt och dagarna vi får vara med om känns allt viktigare. vi fikar, vi umgås med barnbarnen. vi gör pensionärsresor, vi låter livet gå sin gilla gång.
ändå slänger vi oss med citat som "bara döda fiskar simmar med strömmen". eller varför inte "det blir inte mycket till kapten av den som bara seglar på lugna vatten"?
jag menar inte att det är något fel med att leva såhär. själv vill jag ut på landet, älskar loppisar och arbetar aktivt med mig själv för att sluta bry mig så mycket om vad andra tycker. jag kommer säkert älska sommarkvällarna i min trädgård med färgade ljuslyktor i träden och pavan med rött vin som jag delar med mina närmsta. jag drömmer om de där kvällarna, och då kommer jag veta om att barnen sover tryggt i sina sängar och hundarna slumrar i soffan och jag kommer sitta där med en yllepläd om mig.
mitt bekymmer är att jag är rädd att ge mig ut på stormiga hav, att lämna min trygga tillvaro i norr för att söka mig till nya sociala kretsar, ett nytt hem och en ny arbetsplats i söder. jag tycker att det är jobbigt att medge att jag längtar efter att träffa min livskamrat, rädd att uppfattas som desperat (trots att det är idioti att tycka att man är desperat bara för att man vill träffa någon att dela livet med, eftersom längtan inte innebär att man nöjer sig med vilket skräp som helst). jag är rädd att stå där, ensam i mitt torp som jag inte har kunnande nog att låta bli att förfalla, rädd att inte få lärarjobb, utan att istället behöva knega på som städerska med löjligt mycket studieskulder.
mest av allt är jag rädd för att aldrig våga trotsa mina rädslor, göra något irrationellt. det blir nämligen inte mycket till kapten av den som bara seglar på lugna vatten.
annelufs sätter ner foten
läste just en artikel på dn.se om grisuppfödning i sverige. vi är så snabba att tro att vi svenskar minsann tar bäst hand om djuren av av alla världens folk. här blir det ordentliga linjalsmällar över fingrarna, ty vi är inte bättre än någon annan.
i artikeln på dn.se står det att läsa att butikskedjorna har det största ansvaret när det kommer till inköp, vad de känner att de kan stå för i sitt utbud. jag håller med, att det är en samvetsfråga och en viktig del i att hjälpa konsumenterna att välja kött som gynnar landets produktion (vilken därmed inte längre behöver tumma på djurhållningen för att vara med i konkurensen), kött som kommer från djur i en sund uppfödning där djuren får leva ett bra liv och dö en smärtfri och ostressad död, och kött som producerats med fokus på en hållbar utveckling.
visst är det viktigt att butiksägarna tar sin del av ansvaret, men det kommer aldrig att innebära att vi konsumenter ska sluta bry oss om vad det är vi lägger i våra kundvagnar. ytterst är det vårt ansvar att se till att den mat vi ställer på bordet är mat som kommer från en produktion som vi ställer upp på.
i artikeln på dn.se står det att läsa att butikskedjorna har det största ansvaret när det kommer till inköp, vad de känner att de kan stå för i sitt utbud. jag håller med, att det är en samvetsfråga och en viktig del i att hjälpa konsumenterna att välja kött som gynnar landets produktion (vilken därmed inte längre behöver tumma på djurhållningen för att vara med i konkurensen), kött som kommer från djur i en sund uppfödning där djuren får leva ett bra liv och dö en smärtfri och ostressad död, och kött som producerats med fokus på en hållbar utveckling.
visst är det viktigt att butiksägarna tar sin del av ansvaret, men det kommer aldrig att innebära att vi konsumenter ska sluta bry oss om vad det är vi lägger i våra kundvagnar. ytterst är det vårt ansvar att se till att den mat vi ställer på bordet är mat som kommer från en produktion som vi ställer upp på.
isn't it ironic?
jag letade i mellan ett och ett halvt till två år efter en registreringsskylt med siffrorna 001. inom loppet av en vecka har jag sett två stycken. helt i onödan, eftersom jag såg min första 001a i påskas. det är ju 002 jag vill ha nu!
karma, karma, karma
jag älskar mina hundar. även om en av de två har jagat upp en katt i ett träd (jag gick tillbaka och lockade ner stackarn som behövde lite peppning för att våga) och den andra drar i kopplet så man håller på att bli galen, så älskar jag dem. de är mina barn i nuläget. världens finaste och jag skulle inte önska mig några andra hundar. kanske fler, men aldrig skulle jag byta ut dem för allt guld i världen.
så läser jag om hunden kita, den polishund som blev skjuten i söndags morse av några totalt värdelösa människor. och ja, jag gråter när jag läser artikeln. det står jag för.
vi har förresten varit ute på en lång runda nu. runt sjön, och den rundan brukar ta knappt två timmar, men vi har stannat och haft roligheter för oss. min jobbarkompis hund insåg glädjen i att simma idag. abbas entusiasm smittade av sig, kan man säga. saga har grävt och grävt. jag, jag har mest njutit av livet och intressanta spörsmål med min arbetskamrat. nu sover hundarna, utslagna på soffan.
livet, livet.
så läser jag om hunden kita, den polishund som blev skjuten i söndags morse av några totalt värdelösa människor. och ja, jag gråter när jag läser artikeln. det står jag för.
vi har förresten varit ute på en lång runda nu. runt sjön, och den rundan brukar ta knappt två timmar, men vi har stannat och haft roligheter för oss. min jobbarkompis hund insåg glädjen i att simma idag. abbas entusiasm smittade av sig, kan man säga. saga har grävt och grävt. jag, jag har mest njutit av livet och intressanta spörsmål med min arbetskamrat. nu sover hundarna, utslagna på soffan.
livet, livet.
ärligt om människovärde, inte ens lite politiskt korrekt
det har ju hänt lite på umestan i förmiddags. tungt kriminellt cv för de inblandade snubbarna, kan man läsa. en som blev skjuten och vårdas på hospitalet, en polishund som fick sätta livet till. då tänker jag såhär: synd att det inte var den kriminelle som fick sätta livet till. på riktigt, synd. att hunden dog är faktiskt något som berör mig ordentligt.
när jag tänker efter är det synd att inte hela bunten i sprängare dog. ett skott per person. i pannan, tack.
ja. jag står helt och hållet utan sympatier för den typen av människor. jag är en albertsson och det kommer nog inte ändras. inte invändigt i alla fall. och nej, jag hade inte reagerat lika mycket om det inte varit för att hunden blev skutte till döds.
jag har en bit kvar till det där att älska din granne. eller nej, förresten. jag älskar mina grannar, de är hur fina som helst. men pack som är helt och hållet respektlösa gentemot andra, de kan fara till neptunus och stanna där, ty de älskar jag icke.
när jag tänker efter är det synd att inte hela bunten i sprängare dog. ett skott per person. i pannan, tack.
ja. jag står helt och hållet utan sympatier för den typen av människor. jag är en albertsson och det kommer nog inte ändras. inte invändigt i alla fall. och nej, jag hade inte reagerat lika mycket om det inte varit för att hunden blev skutte till döds.
jag har en bit kvar till det där att älska din granne. eller nej, förresten. jag älskar mina grannar, de är hur fina som helst. men pack som är helt och hållet respektlösa gentemot andra, de kan fara till neptunus och stanna där, ty de älskar jag icke.
you say we need to go to war. well, you're already in one
ibland, och endast ibland, får jag lite ont i magen över att jag inte har tänkt många tankar nog och än värre, inte tagit lärdom av de tankar jag tänkt. eller utvecklat de tankar jag tänkt, så att jag kunde ta vara på den på bästa sätt. ibland får jag ont i magen över att jag tänker vissa tankar säkert tusen gånger om dagen, och då slösar jag bort en massa tid genom att inte tänka på det en gång och istället tänka nya tankar resterande gånger. så att jag blir vis. så att jag har något att ge i form av klokheter. idag har jag reflekterat över detta två gånger och igår fyra. det är fem bortslösade tanketillfällen. fast jag vet inte vad jag ska tänka på annars. kanske lily allens texter. de är ju rätt nya än så länge. kanske jag kan dra någon egen slutsats från dem. då har jag ju verkligen tänkt effektivt och värdefulla saker. eller så kanske jag ska tagga ner och vila i vad jag redan har kommit fram till. resten kommer nog tids nog.
krama ett träd, del 3
baka ditt eget bröd. och använd ekologiskt mjöl. berte qvarn har ett ekologiskt dinkelmjöl som gör brödet extra bra för kroppen. och det gör egentligen inte så mycket att det kostar nästan 50 kronor påsen, för det blir ändå billigare än om man köper färdigbröd. och bakar man eget slipper man en massa märkliga tillsatser.
alltså, hembakat är billigare, nyttigare, miljövänligare och godare. (den som inte skriver under på det sista vill jag ta ett personligt snack med.) what's not to like?
alltså, hembakat är billigare, nyttigare, miljövänligare och godare. (den som inte skriver under på det sista vill jag ta ett personligt snack med.) what's not to like?
joe hade rätt
jag och ex-joe träffades för någon månad sen (eller mer, jag har lite dålig tidsuppfattning) hos en gemensam kompis på kalas. eftersom vi båda hyser ett ganska stort musikintresse kom nya musik-kärlekar på tal. han tipsade mig om lily allens album it's not me, it's you. man skulle kunna se det som en pik, men det är inte riktigt joes stil och inte min att övertolka saker. eller a. i vanliga fall, och det här är ett vanligt fall. hur som helst, så har det dröjt ända till den här veckan innan jag verkligen satte mig ner och lyssnade igenom skivan, och i allsin dar, så bra den är! det är definitivt mitt musiktips till er: lily allen - it's not me, it's you.
kulturnatta
det har hänt två stora saker i umeå det senaste dygnet. det ena är kulturnatta och det andra är ett rånförsök. det senare står det om i tidningarna, men trots att det var en stor händelse var jag inte där och upplevde det live. lyckligtvis, känner jag. det förstnämnda, kulturnatta, var jag på litegrann. kollade på alannah myles (hon black velvet-kvinnan). ja, vi lyssnade väl lite också, men i sanningens namn lät det inte superbra. det var såpass trist att vi lämnade publikhavet efter bara en och en halv låt, fastän det var uthärdligt att lyssna på och jag säkerligen hade stått där nöjd fram till sista låten. i stället knallade vi vidare till pipes of scotland. dessvärre bestämde sig halva sällskapet att dunsta på grund av trötthet. kvar blev bee, dee och jag. på bilderna där hela skaran sitter samlad vid ett bord var före alannah-spelningen, då vi tog en öl på harrys.
en sak som är värd att minnas från gårdagen är den absolut sämsta pick up linen jag någonsin hört. den löd: "du! vänta lite! (jag var på väg för att besöka damernas.) jag skulle vilja prata med dig om din framtid." som om jag satt inne på banken och vi snackade aktieplacering. eller hos syon i gymnasiet. herrejösses.
en sak som är värd att minnas från gårdagen är den absolut sämsta pick up linen jag någonsin hört. den löd: "du! vänta lite! (jag var på väg för att besöka damernas.) jag skulle vilja prata med dig om din framtid." som om jag satt inne på banken och vi snackade aktieplacering. eller hos syon i gymnasiet. herrejösses.
och det skandinaviskt stilrena slår sig för pannan
idag har saga, för första gången i sitt liv såvitt jag vet, tagit sig en frivillig simtur. det är roligt, tycker jag. vi ska vara mycket vid sjön, så att hon får odla en ordentlig glädje i att simma runt.
jag har tagit lite bilder här hemma, hur jag har det nu. jag gjorde ju om både på byrån och i min världs finaste bokhylla. dock har jag ändrat en sak på byrån. jag har lagt till en grej, och det är mamma och pappas bröllopsfoto som står lutad mot väggen bakom de mindre växterna. jag gillar att ha det såhär ostilrent nu. jag vill ha mycket färg, många personliga saker och med mycket kärlek och värme som grund. kolla förresten in köksbilden. jag var och storhandlade igår ju. det märks. jag blev så lycklig när jag kom upp i morse och såg allt det goda köket har att erbjuda numer. idag ska jag göra egen grönsaksbuljong och baka lite vetebröd ([lavaskiver]) och smålakor. det blir trivsamt!
på tal om kärlek, så har abba fått en av mina huvudkuddar. hon gör precis som man ska: sover med kroppen på lakanet och vilar huvudet på kudden. jag tror att ni förstår var i sängen jag ryms när ni kollar på fotot.
jag har tagit lite bilder här hemma, hur jag har det nu. jag gjorde ju om både på byrån och i min världs finaste bokhylla. dock har jag ändrat en sak på byrån. jag har lagt till en grej, och det är mamma och pappas bröllopsfoto som står lutad mot väggen bakom de mindre växterna. jag gillar att ha det såhär ostilrent nu. jag vill ha mycket färg, många personliga saker och med mycket kärlek och värme som grund. kolla förresten in köksbilden. jag var och storhandlade igår ju. det märks. jag blev så lycklig när jag kom upp i morse och såg allt det goda köket har att erbjuda numer. idag ska jag göra egen grönsaksbuljong och baka lite vetebröd ([lavaskiver]) och smålakor. det blir trivsamt!
på tal om kärlek, så har abba fått en av mina huvudkuddar. hon gör precis som man ska: sover med kroppen på lakanet och vilar huvudet på kudden. jag tror att ni förstår var i sängen jag ryms när ni kollar på fotot.
dee goes bananas
det blev en helkväll på maxi med dee. han är lite av en gangster när han har kommit över en kundvagn. det syns nästan på kortet.
sen kom vi hem till mig och då hjälptes vi åt att få ihop mitt tetris av produkter. det var så han sa det när han såg berget av grönsaker, att det blir som att få ihop ett tetris när jag försöker få allt att rymmas i kylen. men vet ni? det gick bara bra. jag behövde inte starta upp mitt strategiska tänk vidare mycket, det gick vägen ändå.
till slut slog vi oss ner i soffan med varsitt glas rött. för att runda av kvällen, så att säga. fast jag hade just kommit igång, så jag bäddade nytt, och när dee hade gått hem till sin bee passade jag på att diska undan. det kommer att bli ljuvligt att vakna upp till en ny dag imorgon, med massa ren tvätt i garderoben (hade tvättid direkt efter jobbet), mat i köket och en alldeles förträfflig lördag. och det kommer inte spela någon roll om det regnar eller är soligt och högsommarvärme. dagen, gott folk, kommer att bli fantastisk. det är mitt sista bud. min syster kommer nämligen landa på svensk mark. jag kommer få prata med henne igen och min detox kommer att vara över. äntligen.
sen kom vi hem till mig och då hjälptes vi åt att få ihop mitt tetris av produkter. det var så han sa det när han såg berget av grönsaker, att det blir som att få ihop ett tetris när jag försöker få allt att rymmas i kylen. men vet ni? det gick bara bra. jag behövde inte starta upp mitt strategiska tänk vidare mycket, det gick vägen ändå.
till slut slog vi oss ner i soffan med varsitt glas rött. för att runda av kvällen, så att säga. fast jag hade just kommit igång, så jag bäddade nytt, och när dee hade gått hem till sin bee passade jag på att diska undan. det kommer att bli ljuvligt att vakna upp till en ny dag imorgon, med massa ren tvätt i garderoben (hade tvättid direkt efter jobbet), mat i köket och en alldeles förträfflig lördag. och det kommer inte spela någon roll om det regnar eller är soligt och högsommarvärme. dagen, gott folk, kommer att bli fantastisk. det är mitt sista bud. min syster kommer nämligen landa på svensk mark. jag kommer få prata med henne igen och min detox kommer att vara över. äntligen.
i allsin dar
idag blir det inte mycket satt på pränt. jag har nämligen en syster att längta hem. och en rekordlång inköpslista att ta itu med, för den delen. men först måste jag äta middag, om så än en sen sådan.
vad vore världen utan mig?
jag har fått strikta direktiv. det här måste vara ett skrytinlägg. eftersom pokker är min boss är det bara att göra som han säger.
jag är ambivalensen personifierad. å ena sidan är jag husmodern från femtiotalet, å andra sidan vill jag inte ställa upp på annat än jämställdhet. å ena sidan drömmer jag om ett lantliv med höns och diverse grönsaks- och fruktodlingar på den gård där mitt torp står, å andra sidan kan jag se mig själv leva som hailey james scott. med en framgångsrik basketspelande man, trots att jag hyser ett stort förakt gentemot lagidrottande män, i synnerhet de som spelar fotboll och ishockey. (de är svin hela bunten och jag vill inte ta i dem ens med en åra. jag vet att det är fördomar, men ingen idrottande man jag har mött har heller bevisat motsatsen.)
jag gillar att vara hemma och inte träffa en kotte, jag gillar de flesta former av socialt umgänge. jag gillar att jobba, jag gillar att vara ledig. jag trivs med att vara fri, men längtar efter att vara bunden. (obs! bildligt talat!) jag tycker att ett naturnära liv är föredömligt, men är ibland rädd för skogen. jag engagerar mig för en bättre miljö, men kör samtidigt en mazda 323 från år 1991. jag tror på närvaro, men lever nog merparten av min tid antingen i det förflutna, i framtiden eller mina drömmar om nuet och framtiden.
så vad vore världen utan mig? jag kan berätta att den vore en drömmare mindre. en ärlig, härlig (lottens ord) person fattigare. världen vore en glädje mindre och den vore en blogg kortare. den vore inte lika annelufsig, än mindre annelieig. den vore faktiskt inte lika bra utan mig, för jag gör mitt bästa där jag är och den som tror att inte det gör någon skillnad tror fel. några hade saknat mig, önskat att just en sån som jag fanns för att ha någon att luta sig mot när det stormar som värst, eller kanske bara har något som de innerligt gärna vill berätta för någon. en värld utan annelie vore fel och brister fattigare, den vore mänsklighet fattigare och den vore både längtan och strävan kortare. världen utan mig, den vore helt enkelt inte fullt så vacker.
jag är ambivalensen personifierad. å ena sidan är jag husmodern från femtiotalet, å andra sidan vill jag inte ställa upp på annat än jämställdhet. å ena sidan drömmer jag om ett lantliv med höns och diverse grönsaks- och fruktodlingar på den gård där mitt torp står, å andra sidan kan jag se mig själv leva som hailey james scott. med en framgångsrik basketspelande man, trots att jag hyser ett stort förakt gentemot lagidrottande män, i synnerhet de som spelar fotboll och ishockey. (de är svin hela bunten och jag vill inte ta i dem ens med en åra. jag vet att det är fördomar, men ingen idrottande man jag har mött har heller bevisat motsatsen.)
jag gillar att vara hemma och inte träffa en kotte, jag gillar de flesta former av socialt umgänge. jag gillar att jobba, jag gillar att vara ledig. jag trivs med att vara fri, men längtar efter att vara bunden. (obs! bildligt talat!) jag tycker att ett naturnära liv är föredömligt, men är ibland rädd för skogen. jag engagerar mig för en bättre miljö, men kör samtidigt en mazda 323 från år 1991. jag tror på närvaro, men lever nog merparten av min tid antingen i det förflutna, i framtiden eller mina drömmar om nuet och framtiden.
så vad vore världen utan mig? jag kan berätta att den vore en drömmare mindre. en ärlig, härlig (lottens ord) person fattigare. världen vore en glädje mindre och den vore en blogg kortare. den vore inte lika annelufsig, än mindre annelieig. den vore faktiskt inte lika bra utan mig, för jag gör mitt bästa där jag är och den som tror att inte det gör någon skillnad tror fel. några hade saknat mig, önskat att just en sån som jag fanns för att ha någon att luta sig mot när det stormar som värst, eller kanske bara har något som de innerligt gärna vill berätta för någon. en värld utan annelie vore fel och brister fattigare, den vore mänsklighet fattigare och den vore både längtan och strävan kortare. världen utan mig, den vore helt enkelt inte fullt så vacker.
torsdagslistan
musik representerar händelser och eror för mig, eller avsnitt i min vardag. just den här låten representerar små stunder i mitt liv, och för alla insatta är det inte så svårt att klura ut vad det är jag tänker på och vad jag minns. gott folk, gavin degraw med i don't wanna be. one tree hill. alla dagar i veckan.
lista över serier jag har följt:
1. one tree hill
2. sunset beach (det här skäms jag över)
3. beverly hills
4. sjunde himlen
5. glappet
om någon annan minns får ni gärna fylla på. jag kommer bara på just de här.
lista över serier jag har följt:
1. one tree hill
2. sunset beach (det här skäms jag över)
3. beverly hills
4. sjunde himlen
5. glappet
om någon annan minns får ni gärna fylla på. jag kommer bara på just de här.
allt vad ni önskar och lite till
jag har fått en rubrik som jag egentligen skulle skriva utifrån idag, men vet ni, jag är så himlarns trött att jag inte orkar göra det ordentligt. istället, och jag hoppas att det är bättre än ingenting, ger jag er en lista. något för er att läsa som kräver pyttelite tankeverksamhet för mig att slutföra. när pokker bestämmer kommer imorgon istället.
1. Hur många resväskor äger du?
inte en enda.
2. Skulle du hellre ta bilden än vara med på bilden?
jag tar nog hellre bilden där och då, men i efterhand är det rätt roligt att se sin egen nuna på bild från diverse minnesvärda stunder.
3. Har någon någonsin kallat dig lat?
nej, inte lat. disträ, men inte lat. disträ är jag inte så värst mycket längre, det var ett drag som hörde till min ungdoms annelie.
4. När var senast någon stötte på dig?
det är lite jobbigt, för jag vet inte. jag är så dålig på att snappa upp sånt. kanske idag, kanske en månad sen eller mer. int vet ja.
5. Vad åt du till middag senast?
kyckling, quinoa, en asgod kålsallad med morot och lite vinäger och sånt på det och som kronan på verket, en riktigt god bönröra med bla soltorkade tomater och vitlök.
6. Använder du huvtröjor?
jag tänkte faktiskt på det i morse, att jag gillar huvtröjor, men har bara en och den har jag när jag ska ha oömma kläder. jag kanske borde skaffa mig en ny fin?
7. Vem var den senaste som ringde dig?
erik. han ville bara kolla läget och höra om vi ska hitta på något imorgon. det ska vi. hans son ska vara med också. det blir roligt!
8. Vilken är din favoritåkattration på ett nöjesfält?
uppskjutet.
9. Hur stort är ditt närmaste köpcentrum?
alltså. om strömpilen räknas som köpcentrum så är det det. det är alldeles lagom stort med kanske 15 affärer.
10. Hur många syskon har du?fyra fantastiska. TRE fantastiska. vi är fyra fantastiska.
11. Hur många stolar står kring ditt köksbord?
fyra.
12. Har du en stationär dator eller en laptop?
en laptop.
13. Vill du just nu göra några tatueringar eller piercingar?
ibland funderar jag på att göra en tatuering, men jag har ju pigmentprickar ta mig tusan överallt. eller nej. inte överallt. på benen är det ganska glest. men på magen, där jag skulle vilja tatuera in ett par textrader, den är prickigare än den klaraste stjärnhimmel. jag tror inte att det skulle bli så vackert med en tatuering. kanske jag skulle tatuera in textraden på morse? det skulle vara något. ett annat förslag jag har fått (flera gånger) är att jag borde göra streck på ryggen mellan prickar som tillsammans utgör ett stjärntecken. lite roligt, men inte så mycket jag. trots att jag har mina roliga stunder, bör tilläggas.
14. Vad har du med dig in på bion?
snask. godis. oftast inköpt på hemköp, men ibland där man köper biobiljetten. där är det "smakar det, så kostar det" som är ledordet.
15. Gillar du att flyga?
nej, jag tycker att det finns mer behagliga sätt att resa.
16. Bryr du dig om antalet kalorier i det du köper?
nej, men just nu har jag minskat drastiskt på kolhydratintaget. det är därför jag är så trött. jag ska sluta med de här dumheterna om några veckor. eller... jag kommer väl inte proppa i mig lika mycket kolhydrater per dag som innan, eftersom jag i nuläget känner en väldigt mycket trivsammare mättnad, men jag kommer inte reflektera över att jag minsann ska ta en knäckemacka istället för mjukbröd. eller strunta i fikat (vilket jag inte gör nu heller, jag begränsar mig bara till fika på fredag eftermiddag, tillsammans med den där lille godispåsen).
17. Hur gammal blir du nästa födelsedag?
28.
18. Tycker du om att krama folk?
generellt sett, ja. men det ska vara folk jag känner, annars blir det mest tillgjort och jag känner mig fånig.
19. Vad är du allergisk mot?
laktos.
20. Gillar du din boendesituation?
jag gillar verkligen min lya och den utgör ett fint hem för mig här och nu. jag drömmer dock om mitt torp söderöver. men det vet ni redan.
du kan kalla mig älskling
jag har en förtvivlat tråkig eftermiddag med välbehövlig städning, men jag känner ingen ro alls. av någon märklig anledning känns det som att jag flyttstädar, och det gör jag ju inte alls. jag ska ju bo här ett bra tag till. något händer, men jag vet inte vad.
det är något med väggarna. just nu känns det inte som mina väggar, fastän att de är mina, om än bara till låns.
det är något med magen. en rastlöshet bor där idag. men det är ju här jag ska finna ro, i mitt hem. det känns bara som att jag är på så fel plats nu. jag vet inte var annars jag skulle vara, men det är nästan så att jag skulle sätta mig i bilen och bara köra. vattna blommorna, ta hundarna i bilen och köra utan att veta vad som är mitt mål. men jag ska jobba imorgon och jag är en ansvarsfull människa, så jag blir kvar i min lägenhet i mitt kvarter på mitt område där gatorna är namngivna efter olika väsen i gammal svensk folktro. älvor och sånt. och så fortsätter jag undra vart jag skulle hamna om jag hade kört.
det kanske är oredan. oredan som håller på att bli ordning. saker som hamnar på en plats där de ska vara. åh, jag önskar att det vore både mig och mitt liv vi talar om. men det förstås, det är det nog. det också. fast jag kan bara inte se det så bra. oredan i lägenheten är mer lättöverskådlig och lättare att göra något med. dock är oredan i lägenheten avsevärt mycket mer massiv än oredan i livet. den senare är det nog egentligen inte så farligt med, det är bara jag som är ivrig och vill att allt ska hända pronto.
livet, livet. döden, döden. så var det avklarat för idag.
det är något med väggarna. just nu känns det inte som mina väggar, fastän att de är mina, om än bara till låns.
det är något med magen. en rastlöshet bor där idag. men det är ju här jag ska finna ro, i mitt hem. det känns bara som att jag är på så fel plats nu. jag vet inte var annars jag skulle vara, men det är nästan så att jag skulle sätta mig i bilen och bara köra. vattna blommorna, ta hundarna i bilen och köra utan att veta vad som är mitt mål. men jag ska jobba imorgon och jag är en ansvarsfull människa, så jag blir kvar i min lägenhet i mitt kvarter på mitt område där gatorna är namngivna efter olika väsen i gammal svensk folktro. älvor och sånt. och så fortsätter jag undra vart jag skulle hamna om jag hade kört.
det kanske är oredan. oredan som håller på att bli ordning. saker som hamnar på en plats där de ska vara. åh, jag önskar att det vore både mig och mitt liv vi talar om. men det förstås, det är det nog. det också. fast jag kan bara inte se det så bra. oredan i lägenheten är mer lättöverskådlig och lättare att göra något med. dock är oredan i lägenheten avsevärt mycket mer massiv än oredan i livet. den senare är det nog egentligen inte så farligt med, det är bara jag som är ivrig och vill att allt ska hända pronto.
livet, livet. döden, döden. så var det avklarat för idag.
jagdugerjagdugerjagduger
jag är så förstörd. förstörd av bilden av mig själv kontra hur jag såg ut innan och idealen. eller idealet. ett smalt ideal. ett jag med 28 i midjestorlek.
jag är så förstörd att jag drar paralleller mellan mitt egenvärde och mitt utseende. ibland. och då jämför jag hur mycket jag äter med andra och hur stor jag är jämfört med andra. idag har jag gjort så. det mest destruktiva en människa kan tänka sig, att jämföra sig med andra. ändå vet jag, att mitt värde inte står i relation till mitt utseende. och jag vet, att jag är normalviktig och sund och vacker. idag är bara en sån dag då jag behöver påminna mig om det.
utöver denna viktnojja har dagen varit fin och börjat precis så som helgmornar ska: med en riktigt god frukost.
jag är så förstörd att jag drar paralleller mellan mitt egenvärde och mitt utseende. ibland. och då jämför jag hur mycket jag äter med andra och hur stor jag är jämfört med andra. idag har jag gjort så. det mest destruktiva en människa kan tänka sig, att jämföra sig med andra. ändå vet jag, att mitt värde inte står i relation till mitt utseende. och jag vet, att jag är normalviktig och sund och vacker. idag är bara en sån dag då jag behöver påminna mig om det.
utöver denna viktnojja har dagen varit fin och börjat precis så som helgmornar ska: med en riktigt god frukost.
ett med naturen
har haft en så ljuvlig dag ute idag! gick aldrig nydala runt, som planerat, utan stannade efter en fjärdedel och satte mig vid sjön. hundarna fick böka runt lite, abba badade en massa och jag njöt av livet. på väg hem hittade jag en liten stig som jag inte sett förut, och den vek vi in på. den ledde oss till sjökanten och där fortsatte vi med vårt livsnjuteri, hundarna och jag.
efter nästan tre timmar ute i det gröna fick hundarna vara på altanen och jag värmde mat och satte mig där jag med. solen är inte fel! nu är det dusch som gäller, och kanske lite göra sig fin inför det som nog majoriteten av alla svenskar kommer ägna sig åt ikväll - eurovisionsschlagerfestivalen. årets gapigaste event, men ändå roligt.
efter nästan tre timmar ute i det gröna fick hundarna vara på altanen och jag värmde mat och satte mig där jag med. solen är inte fel! nu är det dusch som gäller, och kanske lite göra sig fin inför det som nog majoriteten av alla svenskar kommer ägna sig åt ikväll - eurovisionsschlagerfestivalen. årets gapigaste event, men ändå roligt.
den som säger att det bästa är att diska allt eftersom har nog aldrig upplevt tillfredsställelsen som infinner sig när ett berg med disk står ren i diskstället
vem vore jag utan min ylva-li?
min syster är i afrika. jag är i umeå. jag saknar henne. hon kommer att vara i afrika i en vecka till. hon har varit där två. jag kommer att vara i umeå i tre veckor till*. typ tre. mest av allt saknar jag att prata med henne, för även om vi har ungefär 115 mil mellan oss i vanliga fall hör jag hennes röst i princip dagligen. den där rösten som förmedlar allt från lägesrapporter till funderingar om livet saknar jag så mycket att jag ibland överväger att ringa henne, men jag gör det inte. ringer henne, alltså. för vem vet vad det kostar att ringa ett mobilsamtal hela vägen till zanzibar eller tanzania? förmodligen en miljon kronor. och då har man bara hunnit säga hej och inget mer. jag får bita ihop. bita ihop och hålla ut.
den här frånvaron av min softem i min vardag har fått mig att förstå att livet utan henne vore outhärdligt. nu känns det ändå okej, för jag vet att hon kommer hem snart. men jag är tacksam till den store guden som gav mig en syster i henne. jag är lyckligt lottad, indeed.
*alltså, jag kommer tillbaka till umeå igen. jag menade bara att jag åker hem då. sen åker jag hit igen. jösses, jag bor ju faktiskt här. och nu är livet inte så pjåkigt. sitter på min uteplats med solen i ögonen och hundrna ligger utslagna efter en ovanligt rekreerande vistelse i den vidunderliga naturen.
den här frånvaron av min softem i min vardag har fått mig att förstå att livet utan henne vore outhärdligt. nu känns det ändå okej, för jag vet att hon kommer hem snart. men jag är tacksam till den store guden som gav mig en syster i henne. jag är lyckligt lottad, indeed.
*alltså, jag kommer tillbaka till umeå igen. jag menade bara att jag åker hem då. sen åker jag hit igen. jösses, jag bor ju faktiskt här. och nu är livet inte så pjåkigt. sitter på min uteplats med solen i ögonen och hundrna ligger utslagna efter en ovanligt rekreerande vistelse i den vidunderliga naturen.
fredagsfunderingen
lyssnade på christer i p3 på väg hem från jobbet och lyssnarna blev ombedda att mms:a in bilder på sina tatueringar. jag har varit inne i galleriet och tittat och kan kort och gott konstatera att det finns så många riktigt fula tatueringar, och bara några få snygga.
om hur det gick när david mötte goliat
ni trogna läsare känner säkert igen att jag har haft lite strul med radiotjänst, att de har krävt att jag ska betala tv-licens trots att jag har berättat för dem att jag inte har någon tv. om ni inte minns alla turer, som faktiskt var lite komiska såhär i efterhand, eller om detta var alldeles nytt för er kan ni läsa om det här.
jag fick ett nytt brev från dem idag, radiotjänst i kiruna. jag antog att det var en påminnelse, eftersom jag helt sonika struntade i att betala sist. jag menar, i vilket läge känns det okej att betala för något man inte nyttjar? nåväl. jag öppnade kuvertet och såg ganska så med en gång att det inte var en räkning. istället fick jag läsa det här:
än en gång fick lilla david vinna mot storgoliat. eller om man så vill, annelie mot radiotjänst.
som en liten bonus på detta tänkte jag bjuda på bilder från kakbaket igår.
nu så. bilderna som följer är på ökensand-kakorna. de första är ogräddade, och de andra är gräddade. ni förstår det estetiska IG:t...
härnäst kommer mina fantastiskt goda chokladcigarrer. för goda för mitt eget bästa, inget snack om saken. ni får ingredienslistan, direktfotat från sju sorters kakor. på mellanbilden är de klara, chokladdoppade och allt och ligger i sin burk.
torsdagslistan
för att lite snabbt ta vid där jag avslutade sist, så kan jag meddela att jag har varit med om en the last day idag. fick nämligen säga hejdå till ett barn som går på tidigt sommarlov, och efter sommaren ska h*n börja skolan. det var faktiskt lite sorgligt.
nu till torsdagens lista och dess tema.
igår fick jag ett ryck, alldeles för sent, men jag fick det. jag är väldigt dålig på att stå emot mina ryck. just därför, gott folk, är jag lite trött idag. mitt ryck innebar att jag fick en väldig lust att baka småkakor. först tänkte jag mig en tre-fyra sorter, men när jag insåg att klockan var mycket fick jag begränsa mig till två. det blev de fulaste ökensand man kan tänka sig, men ack, så goda, och de frasigaste och mest välsmakande chokladcigarrer jag någonsin smakat. platt fall estetiskt sett i ett fall, i det andra ett svagt g. g som i godkänd. men det är så, att även om också ögonen ska få sitt, så är det viktigaste smaken. och det är tur för mig.
i nuläget är jag tre eller fyra kaksorter från att ha sju sorters kakor hemma, lite beroende på hur man ser det. räknar man bullar som bullar har jag tre. räknar man med skillnaden mellan kanelbullar och bullar med mandelmassa i, ja, då har jag fyra. det jag vill fylla på med är schackrutor, muffins med äpple och kanel, drömtårta och syltbollar eller minttoppar. det skulle vara första gången jag kunde skryta med att ha sju sorters kakor. väldigt mycket tant över att ha en kak-stash redo för vilket spontant kafferep som helst.
lista över saker som bekräftar tanten i mig:
1. jag gillar att handarbeta. mest virka, men brodera tycker jag också om att göra. sticka gillar jag bara att göra om hösten.
2. jag tycker om att baka.
3. mina blommor är mig kära. i synnerhet min pelargon och min st. paulia.
4. jag trivs i tvättstugan.
5. hälften av min hemmavarande tid, då jag inte sover, pysslar jag med något. som att plocka här hemma, diska eller klappa en hund som ligger i mitt knä och sover.
6. jag odlar. trots att jag bor i lägenhet.
7. mina laddor. laddor betyder inneskor, för er som inte förstår mitt modersmål. mina laddor är mörklila och min mamma har stickat dem och sen tvättat dem i maskin för att de skulle krympa och bli tjocka. jag brukar ha dem när jag är lite frusen och när jag går till tvättstugan som jag bor granne med.
8. ibland, när jag inte orkar prata med någon och bara vill ha det tyst, struntar jag i att svara när det ringer. jag struntar alltså inte i att svara bara för att någon jag inte känner för att prata med ringer. sån är jag inte.
lista över saker som bekräftar 27-åringen i mig:
1. jag är beroende av min dator med tillhörande internet.
2. bilstereon i min bil är inrattad på p3.
3. jag har ingen hemtelefon, utan har satsat enbart på min mobil.
4. mitt mål är praktisk självständighet. jag vet att jag aldrig kommer att nå dit, men mina delmål fixar jag.
5. jag arbetar.
6. barn är lite av en passion för mig. de stör ibland, men jag är rätt tolerant vad gäller barn närvaro i olika situationer.
7. min utomhusbelysning sitter fortfarande virad runt uteplatsräcket.
8. jag går och lägger mig för sent varje kväll. nästan, i alla fall.
nu till torsdagens lista och dess tema.
igår fick jag ett ryck, alldeles för sent, men jag fick det. jag är väldigt dålig på att stå emot mina ryck. just därför, gott folk, är jag lite trött idag. mitt ryck innebar att jag fick en väldig lust att baka småkakor. först tänkte jag mig en tre-fyra sorter, men när jag insåg att klockan var mycket fick jag begränsa mig till två. det blev de fulaste ökensand man kan tänka sig, men ack, så goda, och de frasigaste och mest välsmakande chokladcigarrer jag någonsin smakat. platt fall estetiskt sett i ett fall, i det andra ett svagt g. g som i godkänd. men det är så, att även om också ögonen ska få sitt, så är det viktigaste smaken. och det är tur för mig.
i nuläget är jag tre eller fyra kaksorter från att ha sju sorters kakor hemma, lite beroende på hur man ser det. räknar man bullar som bullar har jag tre. räknar man med skillnaden mellan kanelbullar och bullar med mandelmassa i, ja, då har jag fyra. det jag vill fylla på med är schackrutor, muffins med äpple och kanel, drömtårta och syltbollar eller minttoppar. det skulle vara första gången jag kunde skryta med att ha sju sorters kakor. väldigt mycket tant över att ha en kak-stash redo för vilket spontant kafferep som helst.
lista över saker som bekräftar tanten i mig:
1. jag gillar att handarbeta. mest virka, men brodera tycker jag också om att göra. sticka gillar jag bara att göra om hösten.
2. jag tycker om att baka.
3. mina blommor är mig kära. i synnerhet min pelargon och min st. paulia.
4. jag trivs i tvättstugan.
5. hälften av min hemmavarande tid, då jag inte sover, pysslar jag med något. som att plocka här hemma, diska eller klappa en hund som ligger i mitt knä och sover.
6. jag odlar. trots att jag bor i lägenhet.
7. mina laddor. laddor betyder inneskor, för er som inte förstår mitt modersmål. mina laddor är mörklila och min mamma har stickat dem och sen tvättat dem i maskin för att de skulle krympa och bli tjocka. jag brukar ha dem när jag är lite frusen och när jag går till tvättstugan som jag bor granne med.
8. ibland, när jag inte orkar prata med någon och bara vill ha det tyst, struntar jag i att svara när det ringer. jag struntar alltså inte i att svara bara för att någon jag inte känner för att prata med ringer. sån är jag inte.
lista över saker som bekräftar 27-åringen i mig:
1. jag är beroende av min dator med tillhörande internet.
2. bilstereon i min bil är inrattad på p3.
3. jag har ingen hemtelefon, utan har satsat enbart på min mobil.
4. mitt mål är praktisk självständighet. jag vet att jag aldrig kommer att nå dit, men mina delmål fixar jag.
5. jag arbetar.
6. barn är lite av en passion för mig. de stör ibland, men jag är rätt tolerant vad gäller barn närvaro i olika situationer.
7. min utomhusbelysning sitter fortfarande virad runt uteplatsräcket.
8. jag går och lägger mig för sent varje kväll. nästan, i alla fall.
if today was your last day
onsdag idag, och då vet ni vid det här laget vad det är som gäller. pokker bestämmer rubriken. förra veckan fick jag mig en känga för att jag gav honom något så ovettigt som "en riktig man har inga kjennslor, han kan inte ens stava det". denna vecka är det dags för mig att rikta en känga tillbaka till vederbörande, för en så otroooligt corny rubrik. if today was your last day. hans mål är uppebarligen att få er läsare tårögda i slutet av inlägget, men se, det tänker inte jag tillåta.
om det här de facto var min sista dag skulle jag få lite ont i magen. utan tvekan skulle jag sätta mig i bilen och köra hem till mamma och pappa. i hopp om att jag skulle ha till dess att jag somnade på mig. skulle det vara ett askungen-scenario, att allt slutar 00.00, då skulle jag sluta mina ögon för sista gången någonstans där kring uppsalatrakten. skulle jag däremot vetat om att idag var min sista dag redan i morse, ja, då hade jag sagt att jag inte kommer till jobbet och kört hem. hem. jag hade ringt och planerat så att jag fick träffa min familj, oavsett hur sent det skulle bli. jag skulle nog inte säga varför jag for hem i sådan hast, då skulle sista träffen i jordelivet inte bli särskilt munter. jag skulle vara ytterst ledsen över att em inte var hemma än, men jag skulle skriva henne en lapp och gömma den under hennes kudde. på den skulle det stå: "vi ses. det vet du. jag älskar dig genom allt. glöm inte att kolla dokumentet i min dator. /barbro"
jag skulle vara ledsen, och jag skulle vara glad. jag skulle vara överlycklig över att livet är så vackert. jag skulle vara ledsen över att jag inte fick vara med mer.
men det förstås. if today was your last day behöver ju inte betyda last day alive. det kan ju vara last day at work. då hade jag haft lite ångest. hade det varit last day as single, då hade jag varit glad. glad och ledsen på samma gång, men mest glad. alltså, definitivt mest glad om det var så att allt kändes rätt och bra. jag tänker inte ha det på något annat vis. det finns ju så många last days att det inte är klokt egentligen. säkerligen har jag varit med om någon sådan idag, utan att ens reflektera över det. det är lite spännande, det där. för last day betyder ju början på något nytt, oavsett om det är singellivet, döden eller arbetet vi talar om. först lite ångest över vad det är man går vidare till, sen bara nytt och bra. det är vad jag tror i alla fall.
om det här de facto var min sista dag skulle jag få lite ont i magen. utan tvekan skulle jag sätta mig i bilen och köra hem till mamma och pappa. i hopp om att jag skulle ha till dess att jag somnade på mig. skulle det vara ett askungen-scenario, att allt slutar 00.00, då skulle jag sluta mina ögon för sista gången någonstans där kring uppsalatrakten. skulle jag däremot vetat om att idag var min sista dag redan i morse, ja, då hade jag sagt att jag inte kommer till jobbet och kört hem. hem. jag hade ringt och planerat så att jag fick träffa min familj, oavsett hur sent det skulle bli. jag skulle nog inte säga varför jag for hem i sådan hast, då skulle sista träffen i jordelivet inte bli särskilt munter. jag skulle vara ytterst ledsen över att em inte var hemma än, men jag skulle skriva henne en lapp och gömma den under hennes kudde. på den skulle det stå: "vi ses. det vet du. jag älskar dig genom allt. glöm inte att kolla dokumentet i min dator. /barbro"
jag skulle vara ledsen, och jag skulle vara glad. jag skulle vara överlycklig över att livet är så vackert. jag skulle vara ledsen över att jag inte fick vara med mer.
men det förstås. if today was your last day behöver ju inte betyda last day alive. det kan ju vara last day at work. då hade jag haft lite ångest. hade det varit last day as single, då hade jag varit glad. glad och ledsen på samma gång, men mest glad. alltså, definitivt mest glad om det var så att allt kändes rätt och bra. jag tänker inte ha det på något annat vis. det finns ju så många last days att det inte är klokt egentligen. säkerligen har jag varit med om någon sådan idag, utan att ens reflektera över det. det är lite spännande, det där. för last day betyder ju början på något nytt, oavsett om det är singellivet, döden eller arbetet vi talar om. först lite ångest över vad det är man går vidare till, sen bara nytt och bra. det är vad jag tror i alla fall.
en längtan för om ett tag
det upptar lite tid ändå. tänkadet på om och i så fall när jag kommer träffa min livskamrat. jag funderar på vem han är. i sanningens namn längtar jag efter honom, men känner mig inte så säker på att jag vill träffa honom nu, nu, nu. jag vill nog snarare veta att då och då kommer jag träffa honom, då behöver jag inte klura på om han ens finns. eller om vi någonsin kommer att ses. vissheten om att han finns och att våra vägar kommer korsas och sammanflätas skulle göra det lättare att leva hundra procent i nuet.
jag inser att min blogg har blivit en singelblogg. det vill jag absolut inte att den ska vara. jag avrundar det här temat för här och nu med salem - it's only you (part II).
jag inser att min blogg har blivit en singelblogg. det vill jag absolut inte att den ska vara. jag avrundar det här temat för här och nu med salem - it's only you (part II).
hälsingland, mitt eget land, det var här jag tappa min första tand och här så ska jag spotta ut den sista
jag letar efter någonstans att bo. inte så att jag står utan hem, absolut inte. men jag letar efter någonstans att bo i södra sverige, inte så långt från hjärtefolket hemmavid. inte hälsingland, det vet vi ju alla att det inte är mina hemtrakter, utan wijs. det får inte vara för kostsamt, då går det aldrig runt. det bästa vore att hitta någon att bo där med, men det är liksom inget jag planerar utifrån i dagsläget. dock funderar jag på att ta in två hyresgäster i form av pokker och softem. lite oavsett om de vill eller inte. det skulle bli lite som i vänner, fast utan publikskratt i bakgrunden. ja, varför inte?
skarpare än ett tveäggat svärd, säger de
idag är jag sur. jätte. sur och irriterad. eller irri, som vissa säger här uppe. på allt och ingenting.
utöver detta blir det ingen springning idag eftersom mitt ena knär krånglar lite. blir nydala runt istället. promenad alltså. så det så.
och abbas päls behöver bli ryckt igen, så jag inte känner av hundallergin jag så förtvivlat förnekar att jag har. fast uppriktigt sagt känner jag bara av den när hon har pälsen som hon har nu. annars är det lugnt. saga, däremot, är jag aldrig allergisk mot. henne vill jag bara sälja billigt var åttonde dag, om någon skulle vara intresserad. fast hon är inte till salu på riktigt. det är bara ett uttryck för mina känslor vissa dagar. så var vi tillbaka där vi började. sur. jättesur. eller irri. kan bli arg, om det vill sig illa. kan inte bli söt om det vill sig väl, men kanske kan jag bli ingenting. emotionellt sett, alltså.
utöver detta blir det ingen springning idag eftersom mitt ena knär krånglar lite. blir nydala runt istället. promenad alltså. så det så.
och abbas päls behöver bli ryckt igen, så jag inte känner av hundallergin jag så förtvivlat förnekar att jag har. fast uppriktigt sagt känner jag bara av den när hon har pälsen som hon har nu. annars är det lugnt. saga, däremot, är jag aldrig allergisk mot. henne vill jag bara sälja billigt var åttonde dag, om någon skulle vara intresserad. fast hon är inte till salu på riktigt. det är bara ett uttryck för mina känslor vissa dagar. så var vi tillbaka där vi började. sur. jättesur. eller irri. kan bli arg, om det vill sig illa. kan inte bli söt om det vill sig väl, men kanske kan jag bli ingenting. emotionellt sett, alltså.
vem skulle smaka bäst i din omgivning?
det är åska i stan och mörka moln har dragit in även över tomtebo. jag är trött, men solrosfröna som ligger på groddning bryr sig inte om någotdera. de bara kläcks och börjar bli något ätbart. i ärlighetens namn tycker jag att de ser lite äckliga ut nu. inte matäckliga, utan bara... äckliga. som ormar.
disken dundrar ut med sitt tydliga meddelande. den berättar att det inte spelar någon roll hur mycket jag diskade igår. den tänker ändå sätta mig i arbete idag. ack, den känner mig alltför väl; jag har svårt att känna ro så länge den inte står på tork, ren i diskstället.
idag påminner mitt hår mig om båtsemester. som efter att man har badat i saltvatten utan att skölja igenom det med sötvatten på tre dagar ungefär. det är det som gör mig så rackarns åtråvärd där ute på singelmarknaden. utan tvekan. oavsett vilket, så längtar jag till båtsemester. eller a. jag längtar till semestern.
slutligen måste jag få berätta om samtalsämnet vid fikabordet när jag, bee, dee och marty satte oss ner i eftermiddags. marty slängde ut frågan vem av våra vänner vi helst skulle äta. det visade sig att både dee och jag skulle ligga risigt till om vi hamnade i anderna, och de/vi enades om att jag nog skulle passa bäst som någon höstig rätt man tillagar i lergryta. mitt i allt detta började jag, utan att reflektera det fullkomligt galna i det hela, fundera över varför egentligen det anses vara oetiskt att äta upp sina hädangångna vänner. sen insåg jag att det inte var en helt sund tanke, bekände för de andra och vi förstod att det var dags att byta samtalsämne.
disken dundrar ut med sitt tydliga meddelande. den berättar att det inte spelar någon roll hur mycket jag diskade igår. den tänker ändå sätta mig i arbete idag. ack, den känner mig alltför väl; jag har svårt att känna ro så länge den inte står på tork, ren i diskstället.
idag påminner mitt hår mig om båtsemester. som efter att man har badat i saltvatten utan att skölja igenom det med sötvatten på tre dagar ungefär. det är det som gör mig så rackarns åtråvärd där ute på singelmarknaden. utan tvekan. oavsett vilket, så längtar jag till båtsemester. eller a. jag längtar till semestern.
slutligen måste jag få berätta om samtalsämnet vid fikabordet när jag, bee, dee och marty satte oss ner i eftermiddags. marty slängde ut frågan vem av våra vänner vi helst skulle äta. det visade sig att både dee och jag skulle ligga risigt till om vi hamnade i anderna, och de/vi enades om att jag nog skulle passa bäst som någon höstig rätt man tillagar i lergryta. mitt i allt detta började jag, utan att reflektera det fullkomligt galna i det hela, fundera över varför egentligen det anses vara oetiskt att äta upp sina hädangångna vänner. sen insåg jag att det inte var en helt sund tanke, bekände för de andra och vi förstod att det var dags att byta samtalsämne.
alfalfa hela dagen lång
alfalfa på groddning blir groddar blir fint pålägg på mackan blir till god frukost en söndagmorgon.
på moln
igår fick jag en så fin komplimang att jag nog kommer att leva på den en månad. minst. i sin blogg skrev malin att "Solen sken på gräsmattan imorse när jag klev upp, nu faller regnet och jag sitter ihopkurad under täcket i soffan och läser ikapp flera månader på bloggar jag sällan ser, varför är en bra fråga, för till exempel Annelufs blogg är hemskt bra och fin och klok, fast jag känner inte henne, jag tror nog att jag skulle gillat henne om jag kände henne". inte nog med det, hon satte ihop en spotifylista med bra musik och tillägnade mig den. ja, jag blev så glad att mina ögon blev tårfyllda för en kort stund. malin i sin tur är en mästerlig fotograf som lyckas med att låta bilderna berätta om hennes dagar, minst lika mycket som texten.
jag minns inte om jag har nämnt det, men jag har gått upp i vikt sedan jag började jobba. egentligen vill jag vara en kvinna som inte bryr sig det minsta om sånt där, så länge kroppen mår bra och jag inte begränsas nämvärt av mitt omfång i min vardag. jag eftersträvar en sundhet, men inser att trender och ideal inte går mig obemärkt förbi. jag vet så väl att det inte betyder något, om jag går upp eller ner eller ser likadan ut i kroppen i femtio år, ingen kommer att älska mig mer eller mindre baserat på det. så jag har gjort uppror. varje gång jag sett mig själv i spegeln och negativa och destruktiva tankar om mitt utseende har jag tvingat mig själv att tänka "stopp! du är en hälsosam människa och du ser precis ut som en kvinna ska se ut. perfekt.". jag förstår att det låter självgott, och jag menar inte på att jag ska bli det nya idealet på något vis. snarare vill jag att varenda tjej och kvinna ska tänka och känna så rent spontant när de ser sig själva i spegeln. för vi är inte stöpta i samma form, var och en är vacker på sitt sätt. och det hjälper. nu kommer di där tankarna av sig själva, och jag får känna glädje istället för missnöje när jag ser på mig själv. snälla, vackra ni, se inte ner på er själva. ni är verkligen alldeles för bra och vackra för det. ta ingen skit och gör det ni mår bra av. njut här och nu.
lite på tal om utseende så fick jag höra av mina arbetskamrater att jag var så fin igår. glad blev jag av det, såklart, men togs snabbt ner på jorden av ett femårigt barn som sa: "fröken, har du klippt av dig håret? du ser ut som en man. en som är flintskallig." såhär såg jag ut i håret då. och gör så även nu.
jag minns inte om jag har nämnt det, men jag har gått upp i vikt sedan jag började jobba. egentligen vill jag vara en kvinna som inte bryr sig det minsta om sånt där, så länge kroppen mår bra och jag inte begränsas nämvärt av mitt omfång i min vardag. jag eftersträvar en sundhet, men inser att trender och ideal inte går mig obemärkt förbi. jag vet så väl att det inte betyder något, om jag går upp eller ner eller ser likadan ut i kroppen i femtio år, ingen kommer att älska mig mer eller mindre baserat på det. så jag har gjort uppror. varje gång jag sett mig själv i spegeln och negativa och destruktiva tankar om mitt utseende har jag tvingat mig själv att tänka "stopp! du är en hälsosam människa och du ser precis ut som en kvinna ska se ut. perfekt.". jag förstår att det låter självgott, och jag menar inte på att jag ska bli det nya idealet på något vis. snarare vill jag att varenda tjej och kvinna ska tänka och känna så rent spontant när de ser sig själva i spegeln. för vi är inte stöpta i samma form, var och en är vacker på sitt sätt. och det hjälper. nu kommer di där tankarna av sig själva, och jag får känna glädje istället för missnöje när jag ser på mig själv. snälla, vackra ni, se inte ner på er själva. ni är verkligen alldeles för bra och vackra för det. ta ingen skit och gör det ni mår bra av. njut här och nu.
lite på tal om utseende så fick jag höra av mina arbetskamrater att jag var så fin igår. glad blev jag av det, såklart, men togs snabbt ner på jorden av ett femårigt barn som sa: "fröken, har du klippt av dig håret? du ser ut som en man. en som är flintskallig." såhär såg jag ut i håret då. och gör så även nu.
jo. min nya pelargon. det blir en följetong i sig.
om inte det vore nog att orken tog slut, så var det bra att skogen gav mig ett sår på fingret. ja. det blöder.
fy, så tungt det gick att springa idag. blev nog bara 40% springa, sen resten powerwalk. aja. skönt att det är avklarat.
hemmafru deluxe. helt för min egen skull.
om jag hade bestämt mig för en soft innesittardag med film och bak och mys, ja, då hade vädret inte kunnat vara bättre. men nu ska jag inte det. jag ska ut och springa och sen tvätta fönstrena och sen trivas inomhus. men först måste jag låta min finfina frukost sjunka undan lite.
vad jag ser nu:
sen, när jag har sprungit och tvättat fönstrena, då kommer jag kanske se samma väder, fast bara lite tydligare. ja, för det där ljusare som är på fönstret på den andra bilden är inte fråga om någon slags reflektion, utan nosavtryck.
jag tänker att det vore vänligt av mig om jag berättade vad en finfin frukost erbjuder:
jo. samma som gårdagkvällens kvällsmat. en tallrik rabarberkräm (såklart hemmagjord) och mjölk till det. sen två skivor av det där fantastiskt goda brödet som jag fick till härom veckan, med philadelphiaost och sotarskinka på.
imorgon blir det en lyxigare variant, eftersom mina alfalfagroddar är klara att förtäras då. solrosfröna behöver mer tid. de hamnade på groddning igår, men till veckan kan det kanske bli lite av den varan. om det lyckas, vill säga.
dagen kommer mest gå i husmoderlighetens tecken, då det är tvättid och städning och diskning och bak som gäller för dagen. och kvällen, ja kvällen bjuder på en dejt med marty som är lite av en handarbetesdejt. kanske jag nästan blir klar med zebran jag håller på med till emelie. jag tror den kommer få heta john.
vad jag ser nu:
sen, när jag har sprungit och tvättat fönstrena, då kommer jag kanske se samma väder, fast bara lite tydligare. ja, för det där ljusare som är på fönstret på den andra bilden är inte fråga om någon slags reflektion, utan nosavtryck.
jag tänker att det vore vänligt av mig om jag berättade vad en finfin frukost erbjuder:
jo. samma som gårdagkvällens kvällsmat. en tallrik rabarberkräm (såklart hemmagjord) och mjölk till det. sen två skivor av det där fantastiskt goda brödet som jag fick till härom veckan, med philadelphiaost och sotarskinka på.
imorgon blir det en lyxigare variant, eftersom mina alfalfagroddar är klara att förtäras då. solrosfröna behöver mer tid. de hamnade på groddning igår, men till veckan kan det kanske bli lite av den varan. om det lyckas, vill säga.
dagen kommer mest gå i husmoderlighetens tecken, då det är tvättid och städning och diskning och bak som gäller för dagen. och kvällen, ja kvällen bjuder på en dejt med marty som är lite av en handarbetesdejt. kanske jag nästan blir klar med zebran jag håller på med till emelie. jag tror den kommer få heta john.
månadens mest oinspirerande inlägg. men då gillar jag att göra listor.
10 FAVORITER
Dialekt: buadialekt. dalmål. västerbottniska (jag vet, det varierar massor. mest gillar jag inlandsmål.)
Mat: stekt makrill, potatismos och lingonsylt till det.
Låt: idag: mer av dig med joakim och joel
Film: masjävlar.
Tecknad figur: gillar verkligen inte tecknat.
Sport: överlag gillar jag friidrott och skidsporter.
Komiker: mia och klara
Veckodag: lördag
Glassmak: citron med lakrits i.
Soloartist: idag: timo räisänen
9 FÖR TILLFÄLLET
Humör: trött men glad.
Tanke: är det kvällsmat jag vill ha, eller ska jag slå på stort och göra sådana där muscovadochokladbollar igen? okej. först kvällsmat. är sötsuget kvar sen blir det chokladbollar.
Kläder: grå cheap monday-brallor, sötlantligt rutig klänning i blått, grönt och vitt och en mörkblå cardigan till det.
Bakgrund: musik från bra skit-listan
Känsla: tacksamhet, lycka och trötthet.
Tid: 21:25
Bästa sak: helt seriöst, får man verkligen bara välja en sak? hundkoppel. annars skulle livet antingen vara kort men lite för roligt för saga, eller dödstrist med en kattlåda somfick agera hundlåda inne i lägenheten.
Irritationsobjekt: inget direkt sådär som jag möter dagligen. men riktigt dumma människor kan jag väl inte känna att jag blir lycklig av.
8 FÖRSTA
Bästa vän: min syster emelie
Husdjur: nymfparakiten pelle
Utlandssemester: danmark
Piercing: naveln
CD skiva: robyn - robyn is here
Bil: mazda 323
Ord: säkert mamma
7 SENASTE
Telefonsamtal: skypade med dottie, min vän och usa-granne. senaste på mobilen var pokker.
Mat: äter kvällsmat nu bestående av hemmagjord rabarberkräm och mjölk (jag vet att den kombon är farlig, men jag struntar i det. det är för gott för att låta bli.), hembakat bröd med philadelphiaost och sotarskinka på. G O T T !
Dryck: vatten
Biltur: hem från jobbet idag
Tv-program: det var så länge sedan att jag inte minns
Spelad låt: astronaut med salem
Köpta klädesplagg: köpte några tröjor i samband med löning.
6 HAR DU NÅGONSIN
Dejtat någon av dina bästa vänner: ja. jag och joe började som bästa vänner.
Brutit mot lagen: ja.
Blivit arresterad: nej
Badat naken: ja
Varit med på TV: nej.
Varit med i tidningen: ja
5 NEJ TACK
Skolämne: naturkonskap
Mat: kokt blomkål, ärtsoppa.
Musik: asigt tung musik är inte riktigt min grej.
Dryck: dee och martys drinkar
Djur: ormar
4 SAKER
Du gör när du har tråkigt: hittar på något som jag trivs med: träffar en kompis, pysslar, facebookar, bakar.
Du gjorde igår kväll: powerwalkade, var ute i regnet, var hos erik och fikade och åter hemma gjorde jag pilates.
Du kan höra just nu: stämsång, trummor, synth, reverb.
Du inte kan leva utan: (kvälls)mat, hundarna, familjen och mina vänner.
3 PERSONER
Du kan berätta allt för: emelie, annelie och hanna.
Du tycker om: det är så många jag tycker om, att det omöjligt kan begränsas med tre namn. bara min familj består av fler personer än så. men utöver familjen och annelie kan och bör marty, bee och dee nämnas.
Du inte gillar: jag har inte några som jag direkt ogillar rakt igenom, tror jag.
2 VAL
Coca cola eller fanta: fanta
Hund eller katt: hund. alla dagar i veckan.
1 ÖNSKAN
att alla mina sunda önskningar ska gå i uppfyllelse. HA!
Dialekt: buadialekt. dalmål. västerbottniska (jag vet, det varierar massor. mest gillar jag inlandsmål.)
Mat: stekt makrill, potatismos och lingonsylt till det.
Låt: idag: mer av dig med joakim och joel
Film: masjävlar.
Tecknad figur: gillar verkligen inte tecknat.
Sport: överlag gillar jag friidrott och skidsporter.
Komiker: mia och klara
Veckodag: lördag
Glassmak: citron med lakrits i.
Soloartist: idag: timo räisänen
9 FÖR TILLFÄLLET
Humör: trött men glad.
Tanke: är det kvällsmat jag vill ha, eller ska jag slå på stort och göra sådana där muscovadochokladbollar igen? okej. först kvällsmat. är sötsuget kvar sen blir det chokladbollar.
Kläder: grå cheap monday-brallor, sötlantligt rutig klänning i blått, grönt och vitt och en mörkblå cardigan till det.
Bakgrund: musik från bra skit-listan
Känsla: tacksamhet, lycka och trötthet.
Tid: 21:25
Bästa sak: helt seriöst, får man verkligen bara välja en sak? hundkoppel. annars skulle livet antingen vara kort men lite för roligt för saga, eller dödstrist med en kattlåda somfick agera hundlåda inne i lägenheten.
Irritationsobjekt: inget direkt sådär som jag möter dagligen. men riktigt dumma människor kan jag väl inte känna att jag blir lycklig av.
8 FÖRSTA
Bästa vän: min syster emelie
Husdjur: nymfparakiten pelle
Utlandssemester: danmark
Piercing: naveln
CD skiva: robyn - robyn is here
Bil: mazda 323
Ord: säkert mamma
7 SENASTE
Telefonsamtal: skypade med dottie, min vän och usa-granne. senaste på mobilen var pokker.
Mat: äter kvällsmat nu bestående av hemmagjord rabarberkräm och mjölk (jag vet att den kombon är farlig, men jag struntar i det. det är för gott för att låta bli.), hembakat bröd med philadelphiaost och sotarskinka på. G O T T !
Dryck: vatten
Biltur: hem från jobbet idag
Tv-program: det var så länge sedan att jag inte minns
Spelad låt: astronaut med salem
Köpta klädesplagg: köpte några tröjor i samband med löning.
6 HAR DU NÅGONSIN
Dejtat någon av dina bästa vänner: ja. jag och joe började som bästa vänner.
Brutit mot lagen: ja.
Blivit arresterad: nej
Badat naken: ja
Varit med på TV: nej.
Varit med i tidningen: ja
5 NEJ TACK
Skolämne: naturkonskap
Mat: kokt blomkål, ärtsoppa.
Musik: asigt tung musik är inte riktigt min grej.
Dryck: dee och martys drinkar
Djur: ormar
4 SAKER
Du gör när du har tråkigt: hittar på något som jag trivs med: träffar en kompis, pysslar, facebookar, bakar.
Du gjorde igår kväll: powerwalkade, var ute i regnet, var hos erik och fikade och åter hemma gjorde jag pilates.
Du kan höra just nu: stämsång, trummor, synth, reverb.
Du inte kan leva utan: (kvälls)mat, hundarna, familjen och mina vänner.
3 PERSONER
Du kan berätta allt för: emelie, annelie och hanna.
Du tycker om: det är så många jag tycker om, att det omöjligt kan begränsas med tre namn. bara min familj består av fler personer än så. men utöver familjen och annelie kan och bör marty, bee och dee nämnas.
Du inte gillar: jag har inte några som jag direkt ogillar rakt igenom, tror jag.
2 VAL
Coca cola eller fanta: fanta
Hund eller katt: hund. alla dagar i veckan.
1 ÖNSKAN
att alla mina sunda önskningar ska gå i uppfyllelse. HA!
torsdagslistan
det finns roliga bloggar och det finns tråkiga bloggar. det finns bra bloggar och det finns dåliga bloggar. de flesta är en salig blandning av dessa fyra och jag är fullt medveten om att min är det. det blir lätt så, när inspirationen till bloggeriet går både upp och ner. jag vet att jag borde lägga in fler bilder för att göra den mer attraktiv för er läsare, men jag ids inte. jag vill berätta små, roliga anekdoter minst en gång i veckan, men sanningen är den att jag inte kommer på några. min mardröm är att se min blogg bli en dagbok. tvi vale, så tråkigt det är att läsa: "fööörst ringde klockan. sen snoozade jag två gånger. sen gick jag upp. sen borstade jag tänderna och klädde på mig kläderna jag tänkte ut under sista snoozningen. sen gick jag ut med hundarna." och så vidare. jag vill ju välja godbitarna ur dagen. eller veckan, för den delen. vad som helst, bara den får något läsvärde för er och ger mig en känsla av stolthet över den. för trots att man inte kan lära känna mig genom min blogg är den ju ändå baserad på den jag är och det som är mitt liv.
nåväl.
lista över bloggar som är läsvärda av en eller annan anledning:
1. http://www.mollysgrove.se/ - illustrerar till sångstrofer.
2. http://hejknekt.blogg.se/ - skriver kort och koncist, med humor och hamnar alltid mitt i prick.
3. http://hobbesfriends.blogg.se/ - en svenska i frankriket som på ett roligt sätt fångar tankar och vardagshändelser.
4. http://buspropp.blogg.se/ - varsågoda. här får ni både livsglädje och kärlek. klokt och enkelt!
5. http://softem.blogg.se/ - min syster som berättar om sin vardag genom text och fina foton.
6. http://puckolie.blogg.se/ - hon är en provikatöör, som katla hade sagt. min bästa vän, boende i norge, delar med sig av sina guldkorn på ett roligt, personligt och lite trotsigt sätt.
7. http://bua.blogg.se/ - pappas blogg. där lägger han upp bilder från mina hemtrakter och bjuder läsarna på lite buadialekt.
8. http://roccok.blogspot.com/ - här skriver min kusin simon om händelser i hans vardag. inläggen är fyllda av humor och livsnjuteri.
9. http://ladydahmer.blogg.se/ - jag säger inte att jag håller med henne i allt, men jag läser hennes blogg för att den provocerar och för att den får mig att tänka och ibland omvärdera. kaxigt, feministiskt och no poo. ladydahmer.
nåväl.
lista över bloggar som är läsvärda av en eller annan anledning:
1. http://www.mollysgrove.se/ - illustrerar till sångstrofer.
2. http://hejknekt.blogg.se/ - skriver kort och koncist, med humor och hamnar alltid mitt i prick.
3. http://hobbesfriends.blogg.se/ - en svenska i frankriket som på ett roligt sätt fångar tankar och vardagshändelser.
4. http://buspropp.blogg.se/ - varsågoda. här får ni både livsglädje och kärlek. klokt och enkelt!
5. http://softem.blogg.se/ - min syster som berättar om sin vardag genom text och fina foton.
6. http://puckolie.blogg.se/ - hon är en provikatöör, som katla hade sagt. min bästa vän, boende i norge, delar med sig av sina guldkorn på ett roligt, personligt och lite trotsigt sätt.
7. http://bua.blogg.se/ - pappas blogg. där lägger han upp bilder från mina hemtrakter och bjuder läsarna på lite buadialekt.
8. http://roccok.blogspot.com/ - här skriver min kusin simon om händelser i hans vardag. inläggen är fyllda av humor och livsnjuteri.
9. http://ladydahmer.blogg.se/ - jag säger inte att jag håller med henne i allt, men jag läser hennes blogg för att den provocerar och för att den får mig att tänka och ibland omvärdera. kaxigt, feministiskt och no poo. ladydahmer.
i'm a big, big girl in a big, big world, it's not a big, big thing if you leave me
onsdag igen och därmed dags för en av david bestämd rubrik.
jag tänkte på det jag skrev i förrförra inlägget, om genus och kärlek, och framför allt på annelie sundholms kommentarer. om hur hon och martin har en relativt traditionell uppdelning av sysslorna kring ett hem och en bil. vad jag vill tillägga till det jag skrev är att jag tycker att det är mer än okej att ha en sådan uppdelning, så länge det är baserat på medvetna val. jag kan mycket väl se mig själv fixa käk de flesta dagarna, baka och plocka i hemmet för att jag tycker om att göra det. men jag vill inte ha den uppdelningen för att min livskamrat är inkompetent/oförmögen att göra bland annat de saker jag rabblade upp, eller för att traditionen säger att det ska vara så. jag tycker egentligen att en "vi hjälps åt"-filosofi är allra trevligast, men i grund och botten ska man få göra de saker man tycker om att göra och helst få slippa de saker man tycker sämst om.
för att summera det jag tänker, kan jag skriva att det jag kräver av ett förhållande är att det är två hela, självständiga, självgående och omtänksamma individer som delar ett liv, i vilket jag är ena halvan. eller helan, om man vill. och utifrån detta hela, självständiga, självgående och omtänksamma får man lägga upp livet precis hur man vill. ett givande och tagande, bara inte baserat på traditionella och därmed lite förutbestämda mönster.
i'm a big, big girl in a big, big world, it's not a big, big thing if you leave me. det räcker med att själen blir mos i den situationen, det praktiska i tillvaron behöver inte bli det. men nu är det så, att trots att jag har ett hjärta som fortfarande håller på att repa sig efter förlusten av joe, så hoppas och tror jag på, och ser fram emot resten-av-livet-lång kärlek. om jag så ska hinna bli 87 innan jag träffar honom.
jag tänkte på det jag skrev i förrförra inlägget, om genus och kärlek, och framför allt på annelie sundholms kommentarer. om hur hon och martin har en relativt traditionell uppdelning av sysslorna kring ett hem och en bil. vad jag vill tillägga till det jag skrev är att jag tycker att det är mer än okej att ha en sådan uppdelning, så länge det är baserat på medvetna val. jag kan mycket väl se mig själv fixa käk de flesta dagarna, baka och plocka i hemmet för att jag tycker om att göra det. men jag vill inte ha den uppdelningen för att min livskamrat är inkompetent/oförmögen att göra bland annat de saker jag rabblade upp, eller för att traditionen säger att det ska vara så. jag tycker egentligen att en "vi hjälps åt"-filosofi är allra trevligast, men i grund och botten ska man få göra de saker man tycker om att göra och helst få slippa de saker man tycker sämst om.
för att summera det jag tänker, kan jag skriva att det jag kräver av ett förhållande är att det är två hela, självständiga, självgående och omtänksamma individer som delar ett liv, i vilket jag är ena halvan. eller helan, om man vill. och utifrån detta hela, självständiga, självgående och omtänksamma får man lägga upp livet precis hur man vill. ett givande och tagande, bara inte baserat på traditionella och därmed lite förutbestämda mönster.
i'm a big, big girl in a big, big world, it's not a big, big thing if you leave me. det räcker med att själen blir mos i den situationen, det praktiska i tillvaron behöver inte bli det. men nu är det så, att trots att jag har ett hjärta som fortfarande håller på att repa sig efter förlusten av joe, så hoppas och tror jag på, och ser fram emot resten-av-livet-lång kärlek. om jag så ska hinna bli 87 innan jag träffar honom.
fjorton igen
förresten, så drömde jag i natt att jag och justin timberlake kilade stadigt. precis som när jag var 14. fast då var det inte justin, utan typ tyler i hanson jag drömde om. eller brandon i bevvan. (här gör jag ett litet uppehåll, så att ni kan skratta klart innan ni läser vidare.) nåväl. jag grät inte i drömmen, men ville göra det när klockan ringde och ryckte mig ur min dröm. då var det lite sorgligt, för vad jag vaknade till var (utöver insikten att justin inte var min) något så vardagligt som att saga ville ut pronto, ett hår som krävde massiv bearbetning innan arbetsdagen skulle påbörjas och ett diskberg på diskbänken.
det kanske är av intresse att jag inte har någon allmän crush på justin, men jag blir lite kär i honom när han gör sin duett, the only promise that remains, med reba mcEntire. inte undra på, med den rösten.
det kanske är av intresse att jag inte har någon allmän crush på justin, men jag blir lite kär i honom när han gör sin duett, the only promise that remains, med reba mcEntire. inte undra på, med den rösten.
jag tog kål på min älskling
ni vet hur mycket jag har skrivit om min älskade pelargon. ja, älskade. ändå lyckades jag ta den av daga. begravningen var inte mer sentimental än att den hamnade i soppåsen och sorgearbetet var inte en svårare process än att jag, några veckor senare (idag), for och köpte mig en ny. så är det med världsliga saker. utbytbara. inte som människor, alltså.
för övrigt har jag funderat en hel del på det här med genus och om jag någonsin kommer att bli kär igen. osjälvständiga män är bland det mest oattraktiva jag vet: män som lämnar tvätten i föräldrahemmet för att mamman ska ta hand om den, män som tar för givet att frun/sambon planerar för veckans mat (nu är det ju inte någons man eller sambo jag är ute efter, men generellt sett verkar det som att män är programmerade till att vara... loathers. snyltare. snyltare på kvinnors planering och goda vilja.), män som inte ser när det blir skitigt hemma och därmed dags att städa OCH tar tag i det. jag blir direkt arg på män som ser sig själv som så bra eftersom de är så bra och hjälper till med barnen. ännu argare blir jag när en kvinna höjer sin man till skyarna för att han hjälper till så bra med barnen. det är så idiotiskt. vem i hela fridens namn skulle få för sig att säga "min fru är så fantastisk, hon hjälper till så mycket med barnen"? jag blir orkelös och riktigt ursinnig när män tror sig vara sin kvinnas frälsare. lika arg blir jag när jag ser att män inte inser vad de har i sin livskamrat, eftersom de är så skadade av sina egna uppblåsta egon.
ni förstår ju att det inte kommer att bli lätt. för jag tänker inte nöja mig med en livskamrat som har mindre initiativförmåga än pappas gamla och döva hund. för att jag vill ha ett jämlikt förhållande där vi ser och verkligen uppskattar varandras sidor och intressen. där humorn, ömheten, kärleken och viljan att förstå och förlåta är de viktigaste vardagsingredienserna. där jag inte tar över min livskamrats mammas uppgifter och funktion.
jag vill bara inte nöja mig med något halvdant för att slippa vara ensam, för så tokigt är inte singellivet. hellre singel och glad än i par och bitter. men helst av allt vill jag vara i en väldigt lycklig och uppbyggande tvåsamhet. det vore det bästa, i min värld.
för övrigt har jag funderat en hel del på det här med genus och om jag någonsin kommer att bli kär igen. osjälvständiga män är bland det mest oattraktiva jag vet: män som lämnar tvätten i föräldrahemmet för att mamman ska ta hand om den, män som tar för givet att frun/sambon planerar för veckans mat (nu är det ju inte någons man eller sambo jag är ute efter, men generellt sett verkar det som att män är programmerade till att vara... loathers. snyltare. snyltare på kvinnors planering och goda vilja.), män som inte ser när det blir skitigt hemma och därmed dags att städa OCH tar tag i det. jag blir direkt arg på män som ser sig själv som så bra eftersom de är så bra och hjälper till med barnen. ännu argare blir jag när en kvinna höjer sin man till skyarna för att han hjälper till så bra med barnen. det är så idiotiskt. vem i hela fridens namn skulle få för sig att säga "min fru är så fantastisk, hon hjälper till så mycket med barnen"? jag blir orkelös och riktigt ursinnig när män tror sig vara sin kvinnas frälsare. lika arg blir jag när jag ser att män inte inser vad de har i sin livskamrat, eftersom de är så skadade av sina egna uppblåsta egon.
ni förstår ju att det inte kommer att bli lätt. för jag tänker inte nöja mig med en livskamrat som har mindre initiativförmåga än pappas gamla och döva hund. för att jag vill ha ett jämlikt förhållande där vi ser och verkligen uppskattar varandras sidor och intressen. där humorn, ömheten, kärleken och viljan att förstå och förlåta är de viktigaste vardagsingredienserna. där jag inte tar över min livskamrats mammas uppgifter och funktion.
jag vill bara inte nöja mig med något halvdant för att slippa vara ensam, för så tokigt är inte singellivet. hellre singel och glad än i par och bitter. men helst av allt vill jag vara i en väldigt lycklig och uppbyggande tvåsamhet. det vore det bästa, i min värld.
hellre tio grodor i skogen än en som slinker ur en
man kan tusan inte klaga alltjämt. med en fantastisk helg hemma på västkusten i ryggen och därmed samlade tålamodspoäng (här är det högst lämpligt att påpeka att jag och tabita har HELT olika tillvägagångssätt att samla på sig sådana. medan hon drar hem karlar hänger jag med min familj och får höra av svante att jag ser ut som 40.) blev det dags att ta tag i en ny vecka.
tåget till umeå anlände tidigt i morse med mig ombord. det kan vara bra för er att veta. att jag numera är i umeå alltså. att jag hade en förträffligt produktiv morgon innan jag for till jobbet är nog dessvärre helt ointressant för er, men desto trevligare för mig att veta om. att jag jobbade känns lika ointressant för oss alla, men nästa punkt känns relevant att berätta. det är nämligen så att jag har varit och köpt mig ett par löpskor. for efter jobbet och satte en övre gräns på 800. kom undan med en hundralapp under det, men då var skorna på rea. skit samma. jag vart så peppad att direkt, trots lite duggregn, testa skorna. gick en vända med båda mina damer, gick hem och lämnade taxen och gjorde mig redo för att premiärspringa. för första gången på elva år, vill jag påpeka. tog terriern med mig och satte kyrkstugan som mål. när jag kom dit var jag inte ens lite trött, så jag tänkte att kärleksviken blir bra. det skulle bli ungefär dubbla sträckan. när jag kom till kärleksviken ville jag dock springa klart låten innan jag vände, så det slutade med att jag kom till kärleksudden innan jag vände. skulle jag höfta ordentligt gissar jag att rundan totalt blev på en fyra kilometer. ungefär. inte kortare än så, tror jag. hur som helst, så är jag imponerad. det är ju inte fel att bli det.
nu kokar jag någon släng-ihop-soppa och efter det har jag tänkt mig lite pilates och sen lite jalla, jalla på det. japps. nu är det dags för beach 2009. bättre sent än aldrig, eller vad är det man brukar säga?
tåget till umeå anlände tidigt i morse med mig ombord. det kan vara bra för er att veta. att jag numera är i umeå alltså. att jag hade en förträffligt produktiv morgon innan jag for till jobbet är nog dessvärre helt ointressant för er, men desto trevligare för mig att veta om. att jag jobbade känns lika ointressant för oss alla, men nästa punkt känns relevant att berätta. det är nämligen så att jag har varit och köpt mig ett par löpskor. for efter jobbet och satte en övre gräns på 800. kom undan med en hundralapp under det, men då var skorna på rea. skit samma. jag vart så peppad att direkt, trots lite duggregn, testa skorna. gick en vända med båda mina damer, gick hem och lämnade taxen och gjorde mig redo för att premiärspringa. för första gången på elva år, vill jag påpeka. tog terriern med mig och satte kyrkstugan som mål. när jag kom dit var jag inte ens lite trött, så jag tänkte att kärleksviken blir bra. det skulle bli ungefär dubbla sträckan. när jag kom till kärleksviken ville jag dock springa klart låten innan jag vände, så det slutade med att jag kom till kärleksudden innan jag vände. skulle jag höfta ordentligt gissar jag att rundan totalt blev på en fyra kilometer. ungefär. inte kortare än så, tror jag. hur som helst, så är jag imponerad. det är ju inte fel att bli det.
nu kokar jag någon släng-ihop-soppa och efter det har jag tänkt mig lite pilates och sen lite jalla, jalla på det. japps. nu är det dags för beach 2009. bättre sent än aldrig, eller vad är det man brukar säga?