hellre tio grodor i skogen än en som slinker ur en

man kan tusan inte klaga alltjämt. med en fantastisk helg hemma på västkusten i ryggen och därmed samlade tålamodspoäng (här är det högst lämpligt att påpeka att jag och tabita har HELT olika tillvägagångssätt att samla på sig sådana. medan hon drar hem karlar hänger jag med min familj och får höra av svante att jag ser ut som 40.) blev det dags att ta tag i en ny vecka.

tåget till umeå anlände tidigt i morse med mig ombord. det kan vara bra för er att veta. att jag numera är i umeå alltså. att jag hade en förträffligt produktiv morgon innan jag for till jobbet är nog dessvärre helt ointressant för er, men desto trevligare för mig att veta om. att jag jobbade känns lika ointressant för oss alla, men nästa punkt känns relevant att berätta. det är nämligen så att jag har varit och köpt mig ett par löpskor. for efter jobbet och satte en övre gräns på 800. kom undan med en hundralapp under det, men då var skorna på rea. skit samma. jag vart så peppad att direkt, trots lite duggregn, testa skorna. gick en vända med båda mina damer, gick hem och lämnade taxen och gjorde mig redo för att premiärspringa. för första gången på elva år, vill jag påpeka. tog terriern med mig och satte kyrkstugan som mål. när jag kom dit var jag inte ens lite trött, så jag tänkte att kärleksviken blir bra. det skulle bli ungefär dubbla sträckan. när jag kom till kärleksviken ville jag dock springa klart låten innan jag vände, så det slutade med att jag kom till kärleksudden innan jag vände. skulle jag höfta ordentligt gissar jag att rundan totalt blev på en fyra kilometer. ungefär. inte kortare än så, tror jag. hur som helst, så är jag imponerad. det är ju inte fel att bli det.

nu kokar jag någon släng-ihop-soppa och efter det har jag tänkt mig lite pilates och sen lite jalla, jalla på det. japps. nu är det dags för beach 2009. bättre sent än aldrig, eller vad är det man brukar säga?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback