tjipp och välkommen till hajk - fast på riktigt.
scoutverksamheten hade varit tvungen att läggas ner om jag var den sista potentiella scoutledaren på jorden. det må låta drastiskt, men ack så sant det är! både annelie och daniel kan utan tvekan hålla med om det, kanske särskilt efter minsenaste (och förhoppningsvis sista) hajkupplevelse. jag var då 16 år och ledare. hajken var tänkt att vara en helg (vilket den också gjorde). eftersom den var förlagd till månaden maj tänkte jag att det skulle vara fint väder och därmed behövdes inte så mycket packning. följande saker, utöver tandborste och sovsäck och sånt, åkte med (det mesta på mig):
2 par trosor
1 bh
1 linne
1 par byxor
1 par sockar
1 tjocktröja
sen kom vi fram och då började det regna. jag antar att ni vid det här laget förstår varför man, som förälder, inte vill att jag ska vara scoutledare åt ens barn.
nåväl. i ett svagt ögonblick i tisdags lovade jag linnea att hjälpa till, verkligen en punktinsats, på scouterna i lilla ersmark. 13 barn hade det varit sist och fler trodde hon inte skulle komma. sysselsättningen som stod på schemat var hantverk och det skulle finnas tre olika stationer: gipsmask, gipsskulptyrer (som man fick karva ut själv) och göra film (tema scoutlagen).
klockan sjuttonnollfem for jag jag linnea ut till kyrkan och vi kollade runt och förberedde litegrann och fick en stund över innan barnen kom, så vi satte oss och liksom började provkarva i gipsklumparna. det visade sig vara ganska roligt, och jag började göra en gipsblek guldfisk. sen började barnen komma.
artontrettio satt det 11 barn i soffan, i väntan på att samlingen skulle börja. skönt, tänkte jag, elva ska nog gå att hantera. sen kom resten. 19 barn på två ledare och en och en halv hjälpledare. jajks, tänkte jag. sen var det dags att dela in i grupper. vem vill göra vad? resultat:
0 händer räcktes upp för gipsmask (fastän att det var det jag hade tyckt varit roligast av allt!!)
13 händer räcktes upp för film (thanks god, I don't know anything about making films...)
6 händer räcktes upp för gipsfigurer
sen kom jag hem och drack varm choklad och åt en ostmacka innan jag kröp till kojs. nu måste jag ut med tiken, trots att det regnar och hon inte kommer vilja vara ute när hon inser vilket väder det är. värst av allt, sen måste jag plugga till min dödstenta i religionspsykologi.
2 par trosor
1 bh
1 linne
1 par byxor
1 par sockar
1 tjocktröja
sen kom vi fram och då började det regna. jag antar att ni vid det här laget förstår varför man, som förälder, inte vill att jag ska vara scoutledare åt ens barn.
nåväl. i ett svagt ögonblick i tisdags lovade jag linnea att hjälpa till, verkligen en punktinsats, på scouterna i lilla ersmark. 13 barn hade det varit sist och fler trodde hon inte skulle komma. sysselsättningen som stod på schemat var hantverk och det skulle finnas tre olika stationer: gipsmask, gipsskulptyrer (som man fick karva ut själv) och göra film (tema scoutlagen).
klockan sjuttonnollfem for jag jag linnea ut till kyrkan och vi kollade runt och förberedde litegrann och fick en stund över innan barnen kom, så vi satte oss och liksom började provkarva i gipsklumparna. det visade sig vara ganska roligt, och jag började göra en gipsblek guldfisk. sen började barnen komma.
artontrettio satt det 11 barn i soffan, i väntan på att samlingen skulle börja. skönt, tänkte jag, elva ska nog gå att hantera. sen kom resten. 19 barn på två ledare och en och en halv hjälpledare. jajks, tänkte jag. sen var det dags att dela in i grupper. vem vill göra vad? resultat:
0 händer räcktes upp för gipsmask (fastän att det var det jag hade tyckt varit roligast av allt!!)
13 händer räcktes upp för film (thanks god, I don't know anything about making films...)
6 händer räcktes upp för gipsfigurer
linnea tog hand om filmmakarna och jag och 6 tolvåriga grabbar deporterades in till köket och gipsklumparna. de tyckte att det var väldigt roligt att det var en ny ledare där och tog tillfället i akt att ställa 20 100 frågor. vadheterdu?vadgördu?kommerdufrånvärmland? (jag råkade säga ordet görmycket) hurgammalärdu?ärdugift?duärgiftmedvåranvaktmästareva?hardukille?hurkännerdulinnea?albin?hansnoddegodisochslängdedet!hurkundehan?mendetvarhansgodis,menändå...jobbardumedmöss?hahaminmammakandegraderadig!skadublilärare?närdå?ärdusjukeller?vemvillblilärare?kännerduvåranrektoragneta? jag svarade vänligt, men ibland lite tyket, på frågorna medan jag karvade klart på min guldfirre. vigörpickedödenpåhon! komlinus, komigen! som tur var kom linnea in och sa att det var dags att runda av och städa undan. det slutade med att de slutade karva och började springa omkring och efter typ en kvart tittade jag och linnea på varandra och sa "men gå hem nu då". då hade hon och jag städat undan nästan alltihop. menvivillinte,annelieärjurolig!kommerduhitnästagångockså,komigen, klartdukommer! jag tror nog inte det, svarade jag, kan ni inte gå hem nu? jag orkar inte mer.
sen kom jag hem och drack varm choklad och åt en ostmacka innan jag kröp till kojs. nu måste jag ut med tiken, trots att det regnar och hon inte kommer vilja vara ute när hon inser vilket väder det är. värst av allt, sen måste jag plugga till min dödstenta i religionspsykologi.
Kommentarer
Trackback