lättnad. det är faktiskt så jag bäst kan beskriva min känsla. see, igår var det muntlig examination hela dagen lång. det som examinerades? tre böcker om islam, skrivna på engelska. de böckerna har jag haft ont i magen för veckan som gått och det har gjort mig lite låg. ska jag beskriva min känsla med andra ord kan jag säga att mitt liv just återvände till mig. ja, såpass.

senare idag på förmiddagen kommer josefin hit. då ska vi skriva klart en artikel om shiaislam. grejen är den att det känns lite som en baggis, eftersom vi har börjat och kommit nästan halvvägs. och hon är ett riktigt bra sällskap.

jag kan nog inte riktigt räknas som student, förresten. det finns en avgörande sak för just det påståendet. jag har nämligen inte varit på en enda klassfest sedan jag började läsa på universitetet för tre år sedan. inte en enda! grejen är kanske lite det att jag inte tycker att festa är det mest fantastiska jag kan hitta på på mina helger - been there, done that. men då är det ändå så, att klassfester inte alls bara handlar om att festa, utan om att lära känna sina klasskompisar. det kan jag inte påstå att jag tycker är trist, snarare motsatsen. så jag har faktiskt lovat mig själv, att nästa gång det är klassfest, då ska jag närvara. lära känna mina fellow class mates.