en skön låt med sting. eller... av sting, med sting. i rubriken alltså. hur som helst, så har jag gjort en av mina fyra sista dagar och har alltså bara tre arbetsdagar kvar innan min lilla semester mellan sommarjobb och studier börjar. man kan inte annat säga än att dagen har förflutit relativt smärtfritt och jag kan blicka tillbaka på en dag då jag inte bara tjänade pengar, utan även för första gången på åtminstone åtta år åt stekt falukorv och makaroner till middag. jag har även hunnit med att lägga upp mina nya byxor (jag trodde att mina ben var ungefär sju centmeter längre än vad de är. minst sagt optimistisk med de här stubbarna till spiror, om än bee och dee försöker trösta mig genom att säga att de snarare är skandinaviskt långa) och tillsammans med bee sett klart den långa versionen av stolthet och fördom. joe är nu brädad av den, i allra högsta grad, fiktiva karaktären mr. darcy. jag är lite kär. dagskär. eller månadskär. vi får se. joe och jag har ätit varsin majskolv med smör på till kvällsmat och såväl veckans middagsmeny som inköpslistan till den är klar.

och här sitter jag med den ljuvliga känslan av uppväxten min i kroppen. som om min barndoms kvällar, fastän att jag har uppnått den mycket aktade åldern av tjugosex år. men då, när jag var liten trodde jag naturligtvis att jag skulle ha både barn och hängbröst vid det här laget. som mammor. men då uppfanns universitet och utbildningar och ingenting var längre som 1965. eller 1982, för den delen. och efter att ha läst specialutformat program på gymnasiet, en blandning mellan humanistisk linje och samhällsprogrammet stod valet mellan att läsa till det man vill bli eller att jobba på pressbyrån hela livet. jag valde det första.