det är höst i mitt bröst
jag är inte mätt på livet, inte än. men jag är lite nere. jag känner att mina rötter saknar jorden de så väl behöver för att kunna stå stadigt i den blåsigaste av stormar. lyssnar lite på självkänsla nu!. kanske lite hokus pokus, jag vet inte, men jag insåg hur som helst att det nog är min självkänsla som har krympt. att det är den som måste få byggas upp igen för att jag ska bli hel.
går sånt här i arv? min farmor blir nere om våren. samma för mig, samma för min syster. eller är jag nere för att jag börjat en ny kurs där jag inte känner en kotte? är det något annat? när tillät jag självkänslan att sina? är jag less på att plugga? o, ja. men inte så less att jag tappar bort mig själv för det. hur det än ligger till så ska jag börja jobba på det. lyssna färdigt på självkänsla nu!, kanske få någon idé. p r a t a. v e n t i l e r a. längta till påsk. det tunga brukar lätta då.
det är tvättdag idag. jag ska ut med saga. på långpromenad igen. hoppas att det inte är så nära överslag idag. det har varit det de senaste dagarna. på gränsen hela tiden. kanske ska lära henne att sicksacka idag. alltså, när jag tar ett steg formar jag en tunnel som hon går igenom. skitluddigt förklarat, men jag vet hur det är tänkt. det är det som räknas.
det är höst i mitt bröst och jag går gärna i ide när det är det. får man det?
Man får gå i ide. Men det funkar ofta inte så länge.. men en stund iallafall ;)
Jag tjatar alltid om denna boken känns det som, men jag tycker att du ska gå och leta upp boken "Munken som sålde sin ferrari" antingen köpa den eller låna den. Den är verkligen en investering i självkänsla och för att se "det är höst i mitt bröst" ur en ny synvinkel. Eller boken av samma författare (David Sharma) Who will cry when you die. Ofta är lösningen att börja tänka.. att starta tankeprocessen, tänka på hur du ska ha det - vad du vill. Och sen brukar det snurra på av sig självt. Det tar tid, men när avstampet väl kommer, kommer det ofta oväntat och från tomma intet. Och helt plötsligt känns det lite bättre.
Det är helt ok att stanna upp ett tag och bara vara i sig själv. Ta långa promenader i klara luften, andas djupt. Finna flödet och friden igen. För det kommer.
imorgon på förmiddagen, vad gör du då? vill du klippa mig då? :P