jag bjuder på det här, albin
Av de 28575 personer som hittills gjort testet, klarade du dig bättre än 472 (1%).
jag kunde inte en enda fråga. gissade bara rätt på den om gåslevern. jag har varit alldeles världsfrånvänd de senaste veckorna.
resumé
jag blev brunett. och korthårig. och jag har virkat en väldigt glamourös syster till sune. bella heter hon. donna bella. hon är svart med silverglitter i. och så har hon gröna ögon och en söt blomma på huvudet. jag ska paketera henne idag och skicka ner henne till min syster.
jag stod på loppis i söndags och kom hem med en skiiitsnygg skål i rött glas. från 60-talet, fick jag veta igår av agneta, the pro. fick även med mig ett par örngott från 70-talet. typ hur fräscha som helst och bara sådär... ja, man blir lycklig när man ser på dem!
igår fyllde the pro år. då var vi där och käkade paj. gott!
jag har börjat skriva dagbok igen. mest för att stilla min bloggabstinens. köpte den på åhléns. det är egentligen bara ett vanligt, otroligt snyggt block, men på grund av the look passar den fint som dagbok. eller kanske dagen-efter-bok, och då inte i någon annan betydelse än att jag ofta sätter mig och skriver på morgonen om gårdagen. jag är alltid så trött när jag ska lägga mig, så det blir bara så. vi ska tillbaka till åhléns idag, när albin har slutat jobbet. då ska vi dit och botanisera bland alla sorters böcker. sicken lycka!
nä, nu ska jag återgå. på återseende!
i'm pushing it.
jag har redan skrivit fler antal inlägg på en dag än vad som kan vara sunt för en människa. men jag råkade läsa igenom gamla inlägg, och då fastnade mina ögon på en rad som berättade om 50-kronors påslakanset från rusta som jag köpte samma dag som jag köpte alla andra nya textilier till lägenheten. jag kan berätta för er om de där påslakanseten.
de är blommiga. röda i grunden och så crèmefärgade blommor och beiga blad. väldigt fina, faktiskt. de var så fina att vi bytte till dem det första vi gjorde när vi kom hem den kvällen. på morgonen märkte jag att de hade färgat av sig lite på lakanet. det var en tisdagmorgon. jag tänkte där och då att det hade jag ju räknat med, så ingen fara.
just den tisdagen firade jag och albin ett halvår som par och jag klädde mig fin och sminkade mig innan vi for ner till invito och åt en god och härligt romantisk middag. jag orkade aldrig tvätta av mig sminket när vi kom hem, tänkte att jag skulle göra det dagen därpå.
onsdag morgon. jag går upp och tvättar bort sminket. sminket är väldigt rosa. i pannan är sminket rosa. på ögonlocken är sminket rosa. (konstigt, jag använde ju svart och mörkbrun ögonskugga.) ett par hårslingor är ljusrosa. det är inte sminket. det är påslakanseten. tittar på lakanet. det är jätterosa nu. det känns lite jobbigt ändå, för vi snackar om onsdagen som är första dagen på min praktik, vilket innebär att jag gör ett första intryck för många elever och jag hinner inte hoppa in i duschen och bli sådär blåblek som jag egentligen är. sminkar på ett nytt lager och sätter upp håret i en tofs så det rosa inte syns så mycket.
onsdag eftermiddag. tar en titt på insidan på kragen på albins jacka. det vita är rosa. hans hud har färgat av sig på jackan.
onsdag kväll. byter sängkläder.
fick tvättid på lördag förmiddag. tvättade sängkläderna. lakanen blev vita, sängkläderna mest nytvättade. jag har inte vågat byta till dem än.
om förväntningarna på morgondagen
i min lya finns saker som är nya
jag hade funderingar på att skriva en strof från en snook-låt som rubrik, men det passar sig liksom inte. för jag gillar inte att formulera mig i meningar innehållande svordomar. pretto, kanske. eller religiöst. men det är okej. jag är ju religiös. fast mamma gillar inte att man säger religiös. för det låter som att det bara handlar om regler och sånt när det är så mycket mer, säger hon. och visst håller jag med henne, men jag gillar ordet religiös, så jag kan ändå kalla mig det. nåväl.
jag har en XXX fet lägenhet. så rappar de. fast XXX är egentligen ett annat ord. ååh. jag känner mig så töntig som inte skriver ut det, men grejen är den att jag VILL inte göra det. nåväl. rubriken skulle kunna vara en lam rappstrof, men tro det eller ej. den är alldeles egenpåhittad. av mig. och jag kan inte rappa. bara skriva poesi som bara enstaka människor får läsa. i'm such a dork.
jag gick till en tygaffär och köpte lite tyg att ha på väggen. jag är lite kär i 70-talet. syns det? tänker att inte bara tyget avslöjar mig, utan även min virkade elefant. nåväl. jag vet att gardinerna varken är 50-tal eller 70-tal, men ett par av bitarna i mönstret känns lite 50 för mig. fast det är inte så uppenbart. jag vet fortfarande inte om jag tycker att de är fula, sådär eller fina. trots att jag har skrivit att jag gillar dem. jag köper nog nya om jag springer på några jag gillar bättre. och förresten. det finns lite mer filtar och kuddar i soffan nu. det är liksom mer brandgult. (brandgult är också ett fint ord. mycket finare än orange. tror jag ska börja säga brandgul varje gång jag ska beskriva färgen orange. påminn mig om jag glömmer bort mig!)
här kommer bilder.
jag förstår inte hur jag gör!!!
en randig elefant
men jag har koll på läget och det räcker gott för mig
6 rätt av 7 möjliga |
Bra! Snudd på full pott. Av de 27884 personer som hittills gjort testet, klarade du dig bättre än 21260 (76%). |
texten är givetvis tagen från slutsidan för veckans nutidstest, och jag kan faktiskt säga att jag är nöjd med resultatet. förlåt, martina, för att jag tråkar ut dig med sådant här tjafs och krafs och skryt.
jag är inte årets roligaste person
jag har lite bloggabstinens, det ska erkännas, men det är inte så mycket att göra åt eländet. utan dator och internet hemma blir det inte mycket publicerat för er skull, men nu följer datorn med hem, så ett steg närmre internet är jag allt.
jag är på praktik numer. religionlärare på jenningsskolan i robertsfors. i like it. men jag måste verkligen anstränga mig för att komma med lite roliga lektionsidéer. menar, när jag gick ut för att göra engelskapraktiken hade vi fått tusen tips och idéer på vad man kan göra så att det blir lite variation. den här gången är antalet tips noll. det är lite kämpigt, men det är så kul att vara ute i verkligheten och liksom känna på vad som komma skall. förhoppningsvis, alltså.
som ni redan vet är min lägenhet finfin och allt är bra. jag och lovisa skulle äta frulle ihop idag, hade vi bestämt. så blev det också, men jag hade liksom tänkt ha allt framme och perfekt med levande ljus, nästan som om vi hade varit på vår första dejt eller så. problemet var det att vi försov oss. vi vaknade av att det plingade på dörren. tre väckningssignaler hade passerat våra trumhinnor utan att för den skull störa vår sömn. förklaring: albin hade haft migrän i natt och var ytterst trött och stackarn hade fortfarande en massa huvdvärk och orkade inte med dagsljus. lovisa gick ett varv på gården och sen var vi uppe och frukosten framdukad. jag bakade mammas hälsobröd igår, så det var lite lyxfrukost. till och med kokt ägg hade vi ordnat.
ikväll funderar vi på att gå på bio. vi tror att vi vet vilken film vi vill se, men går den inte än så tar vi en annan film. själva lyxen är inte filmen i sig, utan att man insuper den på en biograf, inte sant?
en ny lägenhet!
för övrigt har jag, sedan jag skrev sist, passat en hund på löpen, grillat, kollat på melodifestivalen och tillämpat ett eget och mer avancerat poängsystem, hälsat på en jack russel-valp på tomtebo och lite mer, fast de saker som jag låter bli att nämna är inte så intressanta för er. jag vill givetvis bespara er en utdragen och detaljrik återgivning av mina dagar, något som bara skulle tråka ut er. stackars er. jag har troligtvis redan lyckats...
nu sitter jag hos angelinn och lena är här. jag ska agera frisör, lena ska få sitt bröllopslånga hår toppat. det är trevligt att besöka sina vänner och dessutom göra någon nytta. det tycker jag i alla fall.
i julens efterdyningar
pappa är i sundsvall nu. det innebär att det bara är 30 mil emellan oss. hade jag bott kvar i varberg hade jag sagt att det är hur långt som helst. som relativt nybliven norrlänning anser jag att 30 mil är ganska nära, fast långt nog att kategoriseras som en dagsutflykt. 30 mil. det är det kortaste avståndet sedan i julas, då jag var hemma och firade jul med hela, fina familjen.
nåväl. att vi flyttar till min etta innebär att jag inte kommer hålla er så uppdaterade eftersom det inte finns internet där. men det förstås. om jag sätter mig i trapphuset kanske jag kan nalla på någons trådlösa om jag har tur. men det spelar ingen roll i nuläget, för min laptop bor kvar i albins lya över helgen iallafall.
så lyckligt!!
kom just hem från återbesöket efter operationen och de har tagit stygnen. det är helt galet hur fint det är! trodde aldrig att det skulle se så läkt ut efter bara lite drygt två veckor. jag är så lycklig att jag nästan vill lägga upp en bild på hur fint det är, men nej. såpass mycket skam har jag i kroppen. och förståelse för att omvärlden inte är intresserade av ett par förminskade bröst.
igår var jag hos linnea och grejade lite. medan hon sydde satt jag vid min laptop och valde ut vilka bilder jag ska framkalla. det blev 360 stycken. inte klokt, men så är det första gången jag framkallar på ett och ett halvt år också.
ska gå och värma lite soppa. kurrar ordentligt i kistan nu! (fast jag ser att klockan är alldeles jättelite egentligen för lunch, men jag har insett att den som säger att man står sig länge på havregrynsgröt ljuger. mat här och nu är ett måste.