ROXY ROX

ja. det blir stora bokstäver i rubriken. jag bryter en trend som varat sedan min bloggs födelse. jag använder stora bokstäver på eget initiativ. varför jag gör det ska ni få veta nu: vi vann årets midsommarrally. ååh, denna prestigefyllda och eftertraktade placering som vi har kämpat för att nå! på femte försöket gick det.

det som känns så otroligt bra är att vi slog laget sjökon. de har varit våra ärkefiender i fyra år nu. så här har placeringen sett ut tidigare år:

år                    lagnamn                                placering             sjökon

2005           erik likker i skuffen                     5                         inte med
2006           amatörerna                                12                           2
2007           peace and love och annelie          7                             2
2008           hedgehogs                                  3                             1
2009           roxy                                           1                             2


som tävlingsmänniska är jag extremt nöjd. extremt.


spridda skurar

1. jag har spottat 009 (mariedal), 010 (kolbäcksvägen), 011 (på parkeringen här) och 012 på icamaxiparkeringen.

2. jag har världens bästa jobb. verkligen. innan jag for hem idag blev jag överöst med kramar och pussar. det är inte supermånga arbetsplatser det är så på.

3. jag är nog lite kär i min hundtant. det bästa är att hon tycker att jag är som hon. och det är bra, säger hon. man ska ha skinn på näsan och stå upp för sig. och så svär hon en hel massa. det gör inte jag. hon är inte så fin i kanten. jag älskar henne.

generositet är en dygd. typ.

idag känner jag ett starkt behov av att få dela med mig av ett av de mest briljanta blogginlägg jag någonsin har läst. och tro mig, jag har läst ganska många blogginlägg. men läs just det här inlägget, om hur otroligt märkligt det kan vara när en gammal högstadieklasskompis tar kontakt med en ungefär 10-15 år efter det att man slutade grundskolan.

för övrigt har jag sovit rätt länge idag och legat och halvslumrat lite till efter det. 12 gick jag upp. sist jag gjorde det gick jag i högstadiet. redan då fick jag ångest light av sånt beteende.

imorgon ska blir det en frukostdejt hos mig. just av den anledningen kommer resten av tiden fram till 12 ägnas åt hundpromenad, städning och brödbak. trots att dejten inte är en riktigt dejt känner jag att det är skönt att slippa skämmas över oredan som kan bli på två sekunder när man bor på 33 kvadrat. 33 älskade och alldeles mina egna kvadrat, vill jag påpeka.

vad man gör med sina återfådda skattepengar

1. man köper den ryggsäck man suktat efter i över ett kvartal.
2. man impulsköper en sovsäck. för att det är bra att ha en.
3. man sätter in resten på sitt e-sparkonto, men funderar över om det kanske vore värt att lägga ut en del av slantarna på att lämna in bilen och fixat små, men ack så viktiga saker på den innan bilfärd söderöver i början på juli.

  

menåååh.

"vi bad om något annat än plate spotting och fick en roman. vi kanske borde ha sagt det rakt ut, att vi vill ha något kortfattat, lite bilder och lite mer... relaxed?"

i hear you. här får ni varberg när det är som bäst. typ. jag tror egentligen att det är överflödigt att säga att:
1. jag glömde min riktiga kamera hemma.
2. jag har inte fixat bilderna från maskeraden än.
3. jag glömde att fota mina fantastiska syskonbarn. jag lekte med dem istället.
4. mer än ett av fotona är arrangerade.

vad som känns desto mer relevant att få fram är att första kortet på sista raden är "jag ser ju ut som annelie sundholm"-kortet. annelie sundholm är min bästis. jag älskar henne genom allt. mest kanske jag älskar henne för att hon ibland återspeglar mig. i
filmklippet syftar jag på hennes/vår brist på smidighet.

   
    
  
   
 

revolutionär är väl det rätta ordet för mig

vet ni? jag har kommit på ett tillfälle då "den som väntar på något gott väntar aldrig för länge" stämmer. när, annelie, när stämmer det? säger ni då i kör. jo, mina vänner, det ska jag berätta för er, att det är när man väntar besök. för det är något trivsamt och något som man ser fram emot, och man går oftast och grejar antingen med mat, med ordning eller med sitt eget utseende till minuten gästerna kommer. jag får nog säga att det är det enda jag har kunnat applicera just det här talesättet på so far. inte desto mindre är det en stor upptäckt, om ni frågar mig.

ett panikinlägg

jag vill inte förmedla något annat med det här klippet än en skön låt. alltså, inga underliggande meddelanden. over and out.



asha ali - hurricane

nattsudderi på a

1. Vad heter du? annelufs
2. Ett ord på fyra bokstäver: anda
3. Flicknamn: asta
4. Pojknamn: albert
5. Yrke: astronaut
6. Färg: auberginelila. för att jag inte kommer på något annat.
7. Klädesplagg: anorak
8. Mat: arlas italienska kyckling och pasta till det.
9. Sak i badrummet: ansiktsvatten
10. Plats/stad: atlanta
11. En orsak till att vara sen: andnöd
12. Något man inte skriker: anus. eller så är det just det man skriker, just för att det är så olämpligt.
13. Film: amèlie från montmartre
14. Något man dricker: absolut vodka
15. Band: abba
16. Djur: apa
17. Gatunamn: almers väg
18. Bil: aston martin
19. Sång: angel of the morning
20. Aktivitet med mer än en deltagare: allsång.

om sopberg och vikten av inspiration

jag satt och njöt ute på min lilla altan och läste leilas country living. läste om brödbak och blåbärssylt. jag går igång på sånt. sen var tidningen färdigläst och jag gick vidare på min lilla bok som heter modern hushållspraktika. jag har fått den av mina syskonbarn. däri står det om hur man kan få ordning hemma. om hur man rensar bland sina prylar. och jag får veta att man inte ska ha något hemma som man inte använder eller som man inte tycker är vackert. det står att man inte ska ha så många prylar. avskalad inredning ger sinnesro. men jag är inte sån. jag trivs bäst när det är lite småplåttrigt, trots att jag ett tag trodde att jag gillade inredning à la ikea. avskalat. men jag gillar färg, jag gillar orange, gult och grönt och lite rött. och jag gillar saker. men jag håller med om att det är lite onödigt att ha saker man inte gillar eller saker man inte tycker är fina. det skriver jag under på.

det var det där med att röja som fick mig att tänka på hallgarderoben och två av mina garderober i min alldeles egna sovalkov. trots att det var sol och varmt och fantastiskt väder ute kände jag att jag blev mer sugen på att slippa kaoset i garderoberna. och jag tänkte på badrumsskåpet och necessären. jag blev inspirerad. och jag slängde en massa saker som jag inte använder, tog tag i att tömma den där rackarns sophinken i badrummet som har varit proppfull i säkert en och en halv månad. jag tog ut alla sopor överhuvudtaget och fick ihop till tre skräppåsar, tre påsar med sopor att sortera och en kompostpåse. en massa skräp. och jag tog två omgångar till mitt välorganiserade förråd. vinterkläder, vinterskor, pärmar och annat som jag inte använder nu.

jag städade och torkade i skåpen där jag tömde och omorganiserade. jag dammsög golvet och fixade med mina växter. nu kokar jag rabarberkräm. innan lagade jag en fin middag och jag är fortfarande inspirerad av per morbergs kokbok som jag läste förra helgen. jag sparade kycklingskelettet och på det ska jag koka buljong. imorgon. nu lyssnar jag på mia och klaras sommarprat för tredje gången inom 36 timmar. jag lyssnar på det ibland, för att jag blir påmind om många viktiga saker genom det de säger.

vad jag egentligen vill komma fram till är vikten av att låta sig inspireras. att söka rätt på det eller de personer man inspireras av och sen hålla fast vid det/dem. utan inspiration utifrån hade mina garderober fortfarande varit ett enda kaos, utan inspiration från mia och klara och emelie och hanna och hanna och marty och emma och så många fler hade jag inte kommit hälften av den långa sträcka det är till att helt och fullt acceptera mig själv. inspirationen utifrån hjälper mig att våga. jag kan nog lova att mitt hem fortfarande hade sett ut som ett ikeakatalogshem och kanske hade jag motvilligt och med ett visst självförakt, som om jag hade våldtagit mig själv, gått till iksu och kört gruppträning. genom inspiration blir jag stark nog att våga vara mig själv och föra mig själv rak i ryggen, glad att vara just jag.

vi bygger en ny, skön värld

igår var jag hos marty och emma, fast emma var ute på galej, så det var jag och marty. hon blev klippt och jag fick ny hårfärg. eller, jag blev blondare. som när jag var liten. sweet!

vi kollade på en film som jag tror att jag nog måste köpa. illusionisten. måste nog få läggas till mina favoritfilmer.

nu ska jag ut i det fina, men lite blåsiga vädret och njuta, men samtidigt önska att jag vore hemma med större delen av familjen ute på sönnerö. eller södra horta, för den som vill kolla in ön på en karta. ut runt sjön. abba och saga ska få bada, det kan ni ge er den på!

en utopi som kunde bli hela min värld

idag bytte vi tjänster. eller. vi delade med oss av det vi kan och har. tjänster och gentjänster. de fick nya frisyrer, jag fick två påsar älgkött. lovely rakt igenom!

irrelevant, men viktigt tillägg

ikväll ska jag svara på ett brev. jag fick nämligen ett från lotten idag. en dag ska jag och lotten inte bo så förtvivlat långt ifrån varandra. när det är så, då ska vi ut i skogen och plocka bär ihop. det har jag bestämt.

drottningen av vett och etikett

det finns en kvinna jag inte känner, utöver kristina lugn, lotta engberg och emma hamberg, som jag tycker särskilt mycket om. det är magdalena ribbing. hon var med i morgonpasset i p3 härom morgonen och det i sig bekräftar varför hon är helt briljant. att hon dessutom har koll på hur man för sig bland folk på bästa vis, utan att samtidigt bara ta en massa skit, det gör henne bara ännu bättre.

jo, ikväll hänger jag med hundarna och ingen annan. om magdalena är i krokarna får hon gärna komma förbi på en kopp te och hembakt bröd. naturligtvis pålägg på brödet. då hade vi suttit och pratat och haft det bra. jag tror till och med att jag hade duschat innan hon knackade på.

torsdagslistan

jag läste lite mer om rånförsöket på vk.se, en artikel där polisen hade berättat om deras insats. det stod att polisen som rådde om kita var först på plats och mötte rånarna, och såvitt jag förstår fick den här stackars polismannen se sin hund bli skjuten (kita dog tydligen omedelbart). jag kan berätta, att om jag hade sett någon avrätta abba eller saga och jag själv hade stått med ett skjutvapen i handen, ja, då hade jag inte siktat mot benen eller armarna när jag hade besvarat elden. 

med det i minnet kan man väl konstatera att det inte finns något att klaga på vad gäller självbehärskningen bland poliskåren. med samma sak i minnet kan man också konstatera att jag inte skulle passa särskilt bra som polis. jag engagerar mig för mycket emotionellt i händelser, helt enkelt. än värre, jag agerar ofta utifrån mina känslor. i alla fall i sådana situationer där jag brusar upp.

lista över anledningar till varför jag inte skulle passa vidare bra som polis:
1. jag är rädd för poliser. det vore inte bra att vara rädd för sig själv, eller sina arbetskamrater.
2. jag gillar inte att arbeta kvällar och helger.
3. jag jobbar helst själv, med andra till hands att rådfråga.
4. jag är inte så äventyrlig av mig. jag gillar inte att riskera livet i jobbet.
5. jag trivs inte så bra i uniform.
6. jag skulle inte bli tagen på allvar. jag ser nämligen för snäll ut, även om min arga blick kan få en ettåring att upphöra med dumheter.

annelufs sätter ner foten

läste just en artikel på dn.se om grisuppfödning i sverige. vi är så snabba att tro att vi svenskar minsann tar bäst hand om djuren av av alla världens folk. här blir det ordentliga linjalsmällar över fingrarna, ty vi är inte bättre än någon annan.

i artikeln på dn.se står det att läsa att butikskedjorna har det största ansvaret när det kommer till inköp, vad de känner att de kan stå för i sitt utbud. jag håller med, att det är en samvetsfråga och en viktig del i att hjälpa konsumenterna att välja kött som gynnar landets produktion (vilken därmed inte längre behöver tumma på djurhållningen för att vara med i konkurensen), kött som kommer från djur i en sund uppfödning där djuren får leva ett bra liv och dö en smärtfri och ostressad död, och kött som producerats med fokus på en hållbar utveckling.

visst är det viktigt att butiksägarna tar sin del av ansvaret, men det kommer aldrig att innebära att vi konsumenter ska sluta bry oss om vad det är vi lägger i våra kundvagnar. ytterst är det vårt ansvar att se till att den mat vi ställer på bordet är mat som kommer från en produktion som vi ställer upp på.

isn't it ironic?

jag letade i mellan ett och ett halvt till två år efter en registreringsskylt med siffrorna 001. inom loppet av en vecka har jag sett två stycken. helt i onödan, eftersom jag såg min första 001a i påskas. det är ju 002 jag vill ha nu!

ärligt om människovärde, inte ens lite politiskt korrekt

det har ju hänt lite på umestan i förmiddags. tungt kriminellt cv för de inblandade snubbarna, kan man läsa. en som blev skjuten och vårdas på hospitalet, en polishund som fick sätta livet till. då tänker jag såhär: synd att det inte var den kriminelle som fick sätta livet till. på riktigt, synd. att hunden dog är faktiskt något som berör mig ordentligt.

när jag tänker efter är det synd att inte hela bunten i sprängare dog. ett skott per person. i pannan, tack.

ja. jag står helt och hållet utan sympatier för den typen av människor. jag är en albertsson och det kommer nog inte ändras. inte invändigt i alla fall. och nej, jag hade inte reagerat lika mycket om det inte varit för att hunden blev skutte till döds.

jag har en bit kvar till det där att älska din granne. eller nej, förresten. jag älskar mina grannar, de är hur fina som helst. men pack som är helt och hållet respektlösa gentemot andra, de kan fara till neptunus och stanna där, ty de älskar jag icke.

you say we need to go to war. well, you're already in one

ibland, och endast ibland, får jag lite ont i magen över att jag inte har tänkt många tankar nog och än värre, inte tagit lärdom av de tankar jag tänkt. eller utvecklat de tankar jag tänkt, så att jag kunde ta vara på den på bästa sätt. ibland får jag ont i magen över att jag tänker vissa tankar säkert tusen gånger om dagen, och då slösar jag bort en massa tid genom att inte tänka på det en gång och istället tänka nya tankar resterande gånger. så att jag blir vis. så att jag har något att ge i form av klokheter. idag har jag reflekterat över detta två gånger och igår fyra. det är fem bortslösade tanketillfällen. fast jag vet inte vad jag ska tänka på annars. kanske lily allens texter. de är ju rätt nya än så länge. kanske jag kan dra någon egen slutsats från dem. då har jag ju verkligen tänkt effektivt och värdefulla saker. eller så kanske jag ska tagga ner och vila i vad jag redan har kommit fram till. resten kommer nog tids nog.

joe hade rätt

jag och ex-joe träffades för någon månad sen (eller mer, jag har lite dålig tidsuppfattning) hos en gemensam kompis på kalas. eftersom vi båda hyser ett ganska stort musikintresse kom nya musik-kärlekar på tal. han tipsade mig om lily allens album it's not me, it's you. man skulle kunna se det som en pik, men det är inte riktigt joes stil och inte min att övertolka saker. eller a. i vanliga fall, och det här är ett vanligt fall. hur som helst, så har det dröjt ända till den här veckan innan jag verkligen satte mig ner och lyssnade igenom skivan, och i allsin dar, så bra den är! det är definitivt mitt musiktips till er: lily allen - it's not me, it's you.

kulturnatta

det har hänt två stora saker i umeå det senaste dygnet. det ena är kulturnatta och det andra är ett rånförsök. det senare står det om i tidningarna, men trots att det var en stor händelse var jag inte där och upplevde det live. lyckligtvis, känner jag. det förstnämnda, kulturnatta, var jag på litegrann. kollade på alannah myles (hon black velvet-kvinnan). ja, vi lyssnade väl lite också, men i sanningens namn lät det inte superbra. det var såpass trist att vi lämnade publikhavet efter bara en och en halv låt, fastän det var uthärdligt att lyssna på och jag säkerligen hade stått där nöjd fram till sista låten. i stället knallade vi vidare till pipes of scotland. dessvärre bestämde sig halva sällskapet att dunsta på grund av trötthet. kvar blev bee, dee och jag. på bilderna där hela skaran sitter samlad vid ett bord var före alannah-spelningen, då vi tog en öl på harrys.

en sak som är värd att minnas från gårdagen är den absolut sämsta pick up linen jag någonsin hört. den löd: "du! vänta lite! (jag var på väg för att besöka damernas.) jag skulle vilja prata med dig om din framtid." som om jag satt inne på banken och vi snackade aktieplacering. eller hos syon i gymnasiet. herrejösses.

  
  

Tidigare inlägg Nyare inlägg